Quantcast
Channel: Pedagog Malmö
Viewing all 214 articles
Browse latest View live
↧

Sveaskolans gerillaslöjd – hantverk med budskap

$
0
0

FrÄn och med den 10 oktober och en mÄnad framÄt kommer slöjdade hantverk kunna ses runt omkring pÄ Limhamn. Elever har slöjdat skapelser som vÀcker tankar och glÀdje. Jenny Andersen arbetar som slöjdlÀrare pÄ Sveaskolan. Tillsammans med elever i Äk 7 och 9 har hon arbetat med gerillaslöjd. 

jenny3 small

Jenny Andersen, slöjdlÀrare pÄ Sveaskolan.

- Gerillaslöjd kan ha sÄ mÄnga olika budskap. Det kan t.ex. ha en politisk vinkling, det kan förmedla glÀdje, göra förbipasserande förvÄnade eller ge en tankestÀllare, sÀger Jenny Andersen, slöjdlÀrare pÄ Sveaskolan och tillÀgger:

- Det Àr sÄ brett och det finns sÄ mÄnga olika uttryckssÀtt.

Val 2014 

PĂ„ Sveaskolan har eleverna arbetat Ă€mnesövergripande med Val 2014. De gick igenom olika politiska system och mĂ„nga olika ”-ismer”. Jenny ville ta med arbetet kring ”-ismer” och demokrati in i slöjden. Tillsammans med henne har eleverna fĂ„tt arbeta med ”Craftivism”, eller ”gerillaslöjd” som det kallas pĂ„ svenska. Till stöd har hon anvĂ€nt sig av den nyutgivna boken Gerillaslöjd.

stÀngsel

Slöjdande i stÀngsel.

Craftivism – Gerillaslöjd

Gerillaslöjd handlar om slöjd med budskap och verken Äterfinns oftast i offentliga miljöer. Det Àr hantverk som vill vÀcka tankar och reaktioner, sÀnda budskap, eller helt enkelt att sprida glÀdje.

”Craftivism Ă€r ett sĂ€tt att se pĂ„ livet dĂ€r kreativitet förstĂ€rker dina Ă„sikter, gör din röst starkare, din medkĂ€nsla djupare och din strĂ€van efter rĂ€ttvisa mer definitiv”, skriver Betsy Greer i boken Gerillaslöjd.

Sjuorna arbetade pÄ skolan  

Jenny undervisar skolans skolans sjunde- och niondeklassare i slöjd.

- Sjuorna delades in i grupper om fyra. För sjuorna var arbetet ett grupparbete och verken skulle Äterfinnas pÄ skolans omrÄde. Eleverna gick sjÀlva runt pÄ skolan och bestÀmde vad de skulle göra och var pÄ skolan. De har ocksÄ bestÀmt budskapet sjÀlva, sÀger Jenny.

pÀrlplattor

Elever har skapat pÀrlplattor.

Eleverna valde Àven vilka tekniker de skulle anvÀnda. De har under arbetets gÄng t.ex. stickat, fÀrgat tyg, virkat, pÄtat, gjort pÀrlplattor och anvÀnt sig av korsstygn bÄde i tyg och i stÀngsel.

Niorna arbetade pÄ offentliga platser

Niorna arbetade med gerillaslöjd som ett projektarbete. De delades ocksÄ in i grupper om fyra och skrev projektplaner med syfte och metod.

- Jag ville slÀppa lös niorna i samhÀllet, i det offentliga rummet och för det krÀvs det tillstÄnd. Parallellt med skapandet ansökte vi om tillstÄnd, men vi visste inte om vi skulle fÄ det, sÀger Jenny.

kÀrlek

Gerillaslöjd med ett kÀrleksfullt budskap.

Eleverna sökte tillstÄnd hos Gatukontoret, som godkÀnde ansökan. NÀsta steg var att söka tillstÄnd hos Polisen.

- Det var nÄgot jag inte har gjort förut, och Àven jag har lÀrt mig massor, sÀger Jenny och fortsÀtter:

- Vi diskuterade vad det Ă€r vi gör och kom in pĂ„ en hel del juridiska termer. Vad Ă€r t.ex. skillnaden mellan en juridisk och fysisk person? Vad krĂ€vs det för att fĂ„ ett tillstĂ„nd? Vad gĂ€ller för andra tillstĂ„nd? FĂ„r man spela musik pĂ„ gatorna som man vill? Är det tillĂ„tet att tigga? Jag hade inte alla svar, utan vi har fĂ„tt forska vidare tillsammans.

NÀr Jenny meddelade klasserna att de fÄtt tillstÄnd av Polisen möttes hon av elevernas jubelrop.

Slöjdverken

- Generellt har eleverna i sjuan skapat verk som ska göra folk glada. Niornas hantverk vill i större utstrÀckning vÀcka eftertanke och pÄverka, sÀger Anna.

Bland sjuornas hantverk Äterfinns en legogubbe som ska placeras pÄ en skateboardramp och pÀrlplattor till skolans toalettdörrar. En av grupperna i nian har t.ex. stickat en mössa och snöbollar till en isbjörnsstaty. De vill uppmÀrksamma den globala uppvÀrmningen.

- En annan grupp i nian har skapat pĂ€rlplattor med texten ”You look great”. Plattorna ska fĂ€stas pĂ„ skyltfönster och vara synliga för mĂ€nniskor som gĂ„r förbi.

you look great

En pÀrplatta som kommer att placeras pÄ ett skyltfönster.

PÄverka sin omgivning med slöjd

- Gerillaslöjd handlar om att pÄverka sin omgivning med slöjd. Personligen tror jag pÄ varje individs förmÄga att pÄverka. Som hantverkare ser jag Àven hur man lyfter det traditionellt kvinnliga hantverket, förnyar det och sÀtter det i ny kontext. Genom det sker nÄgot nytt. Det Àr jÀttespÀnnande, sÀger Jenny.

Hon berÀttar att hon fÄtt positiva reaktioner frÄn eleverna. Jenny har inte mött mÄnga suckar och pustar, utan snarare en iver. Projektet med gerillaslöjd har varit öppet, eleverna har sjÀlva styrt processen.

regnbÄge

Under arbetets gÄng har eleverna bl.a. fÀrgat tyger.

Bedömning och dokumentation

Under fem arbetstillfÀllen har eleverna arbetat med gerillaslöjdsuppgiften. Jenny bedömer framförallt processen i arbetet. Eleverna har skrivit loggbok efter varje lektion och beskrivit processen, och vad de hade kunnat göra annorlunda. De ska dessutom dokumentera sina verk.

- Det Àr tillfÀlliga verk. Efter en mÄnad ansvarar vi att ta ner dem och stÀda efter oss. Det Àr viktigt att dokumentera. Hur lÀnge de sitter uppe vet vi inte, kanske raseras nÄgra redan efter en dag, sÀger Jenny.

Den 10 oktober klockan 12 kommer verken stÄ fÀrdiga. Skolan har dÄ stadsvandring, bÄde pÄ skolan och pÄ de sex olika platser pÄ Limhamn som verken befinner sig pÄ.

- Min förhoppning att övriga Limhamnsbor ocksÄ ska vilja se hantverken, sÀger Jenny.

Det finns en Google Maps-karta som visar var verken Àr (kan ses ovan, reds.anm.). Dessutom kommer det att finnas en papperskarta att hÀmta pÄ Limhamnsbiblioteket.

- Det har varit jÀttekul och jag kommer definitivt att göra det igen. Arbetet rymmer sÄ mycket som berör vad en demokrati faktiskt Àr, avslutar Jenny leende.

Text: Sara Arildsson
Foto: Jenny Andersen & Sara Arildsson

↧

PotatoPotato – scenkonst som komplement till skolans undervisning

$
0
0

PotatoPotato Àr ett scenkonstkollektiv som skapar teater med bland annat skolans lÀroplan som grund. I deras förestÀllningar berörs till exempel jÀmstÀlldhet, genus, historia, sexualundervisning och filosofi. InnehÄllet Àr ofta normkritiskt. PotatoPotato vill bÄde fortbilda pedagoger och möta elever. 

SugF_SlickaK_foto_Samaneh_Roghani_IMG_0537_crop2000x866 (2)

Leffe Holmlöf (Helena Engberg) och Carl Wall (Paulina Göth).

Sedan starten 2008 har PotatoPotato spelat sina mobila förestÀllningar runt om pÄ olika scener i Malmö. Den 18 oktober Àr det officiell invigning av deras tvÄ egna scener i omrÄdet Sofielund.

- NÀr vÄra lokaler snart Àr fÀrdiga blir det mycket enklare att arbeta med olika projekt, vi kommer ju att ha en egen teater, sÀger Helena Engberg, en av fem konstnÀrliga och operativa ledare pÄ PotatoPotato.

Scenkonstkollektiv

PotatoPotato Àr ett scenkonstkollektiv, de som driver verksamheten kommer frÄn olika erfarenheter inom teaterns vÀrld. Tillsammans med övriga konstnÀrliga ledare; Paulina Göth, Freja Hallberg, Linda Forsell, och Jenny Jensen driver Helena scenkonstkollektivet med fokus pÄ samhÀllsengagemang och normkritiskt innehÄll.

potato

Paulina Göth och Helena Engberg

- Vi enas alla i en vilja att göra teater och att kunna anvÀnda den som ett verktyg för lyfta samhÀllsfrÄgor, vidga perspektiv och bryta normativa förestÀllningar. Vi ser kreativitet som ett sÀtt att göra val för hur vi lever och uttrycker oss, berÀttar Helena.

Scenkonst om ÀmnesomrÄden

PotatoPotato vill skapa scenkonst om ÀmnesomrÄden i Lgr 11 som jÀmstÀlldhet, historia sexualundervisning och filosofi. De vÀnder sig till skolpersonal, rektorer, kulturombud, bibliotekarier samt elever i olika Ärskurser.

Först ut som premiĂ€rförestĂ€llning Ă€r Sug F*, Slicka K** (* finger fot, face, fantasi, flĂ€ck
 **kind, kropp, kĂ€rlek, knĂ€, kondom
) som tar avstamp i lĂ€roplanen. FörestĂ€llningen djupdyker i hur man kommunicerar om sex och samlevnad, jĂ€mstĂ€lldhet och likabehandling i skolans alla Ă€mnen. Bakgrunden till förestĂ€llningen ligger i de konstnĂ€rliga ledarnas frustration över den undervisning i sex och samlevnad som erbjöds dĂ„ de sjĂ€lva gick i skolan.

- Vi vill vara ett komplement till skolans undervisning och visa att man kan fÄ kunskap pÄ andra sÀtt Àn att lÀsa i en bok. Vi vill ge lÀrarna infallsvinklar om hur Àmnen som sex och samlevnad kan tas upp ur ett Àmnesövergripande och Àmnesintegrerat perspektiv, sÀger Helena.

historia_a_vattenkrig

PotatoPotatos förestÀllning om bortgallrade kvinnor i historien.

Fortbildning och förestÀllning

I samband med att deras nya scener invigs erbjuds skolpersonal i Malmö kostnadsfri teater och fortbildning i samarbete med sexualundervisningsprojektet PÄ tal om 6. Under tvÄ eftermiddagar spelar PotatoPotato förestÀllningen Sug F*, Slicka K**.  Efter förestÀllningen följer en praktisk workshop. Under workshopen presenterar projektledare Karin Carlsson och Karin Nilsson, frÄn PÄ tal om 6, utbildningsmaterial med ett normkritiskt perspektiv pÄ sexualitet och identitet. Deltagarna fÄr ocksÄ konkreta tips pÄ hur man kan arbeta Àmnesintegrerat med sex och samlevnad i skolan.

Historielektion i fokus

UtifrĂ„n SOU-rapporten ”Kvinnor, mĂ€n och jĂ€mstĂ€lldhet i lĂ€romedel i historia” som visar om hur kvinnor har uteblivit i historieböcker har PotatoPotato skapat sin egen historielektion. Historia 1B heter den förestĂ€llning som har spelats i tvĂ„ tidigare versioner och kommer att spelas hela hösten för högstadie- och gymnasielever.

- Vi startar alltid i ett Àmne som berör oss. Genom Historia 1B lyfter vi fram kvinnor som borde ha fÄtt sin plats i historieböcker, berÀttar Helena.

Normkritiskt arbete

XOXY Ă€r ett annat projekt som gĂ„r av stapeln under hösten och fortsĂ€tter under vĂ„ren 2015. XOXY Ă€r enligt PotatoPotato en ”scenkonstorgasm” som talar till ungdomar i Ă„ldern 13-19 Ă„r. Med teatern som arena och lĂ€roplanen som grund spelar de en förestĂ€llning som Ă€r tĂ€nkt att vara en hjĂ€lp pĂ„ traven för lĂ€rare, att vĂ€cka frĂ„gor och tankar, samt inspirera och uppmuntra ett normkritiskt arbete om identitet, genus och likabehandling

potatopotato xoxy

XOXY – en teaterförestĂ€llning utifrĂ„n kunskapsomrĂ„det sex och samlevnad i Lgr 11.

- Vi gestaltar inte nÄgra problem utan vi visar pÄ positiva alternativ och det vi tror pÄ. Att moralisera kan innebÀra att man reproducerar problemet och det tror inte vi Àr en vÀg till insikt, berÀttar Paulina. IstÀllet ger vi publiken gestaltningsupplevelser, scener som visar hur det skulle kunna vara. Vi vill ge ungdomarna en lustfylld förestÀllning som i sin tur ska vÀcka nyfikenhet. Den tar bland annat upp sexfantasier och onani och olika situationer om vad sex kan vara i relation till eleven sjÀlv.

Publikens reaktioner

BÄde Helena och Paulina Àr noga med att poÀngtera sitt ansvar för olika reaktioner som eleverna kan uttrycka.

- Vi Àr noga med att prata med lÀrarna innan förestÀllningen, vi vill att de ska slappna av och lÄta oss ta ansvar för om nÄgot hÀnder. Vi stÄr inte och pratar om kondomer i en upplysningskontext, men vi pratar om och gestaltar det pÄ olika sÀtt. Det har gjort att vi faktiskt fÄtt kondomer kastade pÄ oss pÄ scen.

En scen i förestÀllningen som orsakat en del reaktioner Àr nÀr skÄdespelarna kommer ut pÄ scenen som normativt snygga bloggerskor. De presenterar sina bloggar och pratar om ordet hora utifrÄn sprÄkforskningsperspektiv och ursprunglig betydelse. NÀr bloggerskorna presenterar sina bloggar har objektifierande busvisslingar ekat i salongen, och nÀr ordet hora hörs pÄ scen har mÄnga killar i publiken protestererat mot att ordet anvÀnds.

- Plötsligt Àr det inte sÄ tufft att sÀga hora lÀngre, menar Helena

Efter bloggscenen transformeras bloggerskorna till killar. Reaktionen lÄter sig inte vÀnta. Ofta har eleverna reagerat med förvÄning. Hur kan det vara möjligt? Kvinnligt och manligt stÀlls pÄ sin spets och frÄgan om vem som Àr vad hÀnger i luften.

Positiv respons

Helena och Paulina har fÄtt mÄnga positiva reaktioner frÄn lÀrare som har sett förestÀllningen med sina elever.

- Wow, ni höll dem i 75 minuter, var en av lÀrarnas kommentar efter en förestÀllning.

Klipp om Potatopotato (Svt)
Om PotatoPotatoes nya lokaler (Sydsvenskan)

Text: Marina Walker
Foto pÄ Leffe Homlöf och Carl Wall: Samaneh Roghani
Foto pÄ Paulina Göth och Helena Engberg: Ina Alm
Övriga foton: PotatoPotato

↧
↧

Planerade rastaktiviteter pÄ Holmaskolan

$
0
0

Mikael MÄrtensson brinner för rasterna. Som elevassistent pÄ Holmaskolan ser han hur rastens aktiviteter kan vara avgörande för resten av dagens lektioner. En bra rast genererar i en bra lektion med fokuserade elever.

rastvakt

Mikael MÄrtensson, elevassistent och rastaktivist pÄ Holmaskolan.

- Det Àr stor del lektionstid som försvinner i mÀngden av alla konflikter elever emellan, sÀger Mikael. Det kan skolor Àndra pÄ genom att satsa pÄ planerade och strukturerade rastaktiviteter.

Rastaktivist med fokus pÄ aktivering

Mikael kallar sig sjÀlv för rastaktivist och som rastaktivist vill han vÀcka insikt om vikten av raster utifrÄn ett pedagogiskt perspektiv. Tillsammans med eleverna pÄ skolan har Mikael skapat rutiner i leken för att frÀmja lÀrande och sprÄkutveckling. Med en bakgrund som pingistrÀnare för barn har han mÄnga ess i rockÀrmen för hur han ska motivera och stimulera elever till meningsfulla aktiviteter, vilka minskar konflikter och stÀrker elevernas lÀrande. Mikael planerar idag rastaktiviteterna pÄ sin stÀlltid eller pÄ sin fritid, men han hoppas pÄ att fÄ avsatt tid för att kunna utveckla sina idéer.

- Jag har sjÀlv tagit initiativet, berÀttar han. Som lÀrare och rastvakt behöver man hela tiden ha ögonen utÄt för att förebygga och upptÀcka mobbning. Som rastaktivist med fokus pÄ just aktivering skulle lÀrarna kunna fÄ mer tid över för undervisning.

Spontana aktiviteter skapar möten 

Som elevassistent Àr Mikael ute varje rast och deltar i leken. Eleverna vet vem han Àr och flockas gÀrna runt honom. NÄgot som han har dragit stor nytta av för att hitta konstruktiva och meningsfulla aktiviteter.

- Alla barn tycker om nÀr en vuxen Àr med och leker, sÀger han.

MĂ„nga aktiviteter sker spontant. Mikael hojtar till pĂ„ skolgĂ„rden med frĂ„gan om vem som vill vara med. Elever frĂ„n olika klasser blandas i leken och möts över grĂ€nserna. Dagliga lekar som ”King Out” och ”Alla tar” har fĂ„tt ett mĂ„l och en tydlighet.

- Jag har bland annat satt upp regler för King Out som gÀller för alla, berÀttar han. Ska vara man vara och spela Àr det de reglerna som man ska följa. Det hÀr i sin tur har minskat konflikterna för alla följer samma regler.

Samarbete och turtagning

Mikael tycker att det Àr viktigt med material men det behöver inte vara mycket. Bollar, hopprep och egenproducerade styltor kan rÀcka lÄngt för att sysselsÀtta eleverna under rasterna, och trÀna bÄde samarbete och turtagning. Mikael har fria tyglar att bestÀlla saker för aktiviteter men ser bÄde naturen och Ätervinning som material. NÀr intervjun görs Àr han och eleverna i full gÄng med att bygga en kiosk pÄ hjul av lastpallar som de har tiggt till sig frÄn vaktmÀstaren. Tanken Àr att kiosken ska rullas ut pÄ rasterna för eleverna att leka i. Eleverna har hamrat och spikat och mÄlat, allt under översyn av Micke.

- Planen Àr att kiosken ska bli klar idag, sÀger han och berÀttar om hur roligt eleverna tycker att det Àr att jobba med vuxensaker sÄsom hammare och spik, och hur stolta de Àr nÀr de har fÄtt göra det.

treiradSkapa tillsammans

För att fÄ den fÀrdig har Mikael och eleverna byggt pÄ bÄde raster och pÄ fritidshemstid. Mikael ser skola och fritids som ett heldagslÀrande. Det som stÀrks pÄ förmiddagens raster har Àven eleverna och personalen nytta av under eftermiddagens verksamhet.

- Att skapa tillsammans med eleverna Àr vÀldigt tacksamt och gynnsamt, sÀger Mikael och trycker pÄ elevernas delaktighet. Barn Àr mer rÀdda om nÄgot om de har tillverkat nÄgot sjÀlv.

Arbetet med kiosken har Àven inneburit turtagning, samarbete, mattetrÀning och sprÄkutveckling. Innan de började bygga pratade Mikael och barnen om ord och begrepp för det som skulle göras. Man pratade om verktygen. Eleverna fick sÀtta ord pÄ vad en hammare Àr, vad en spik eller skruv Àr och vad som Àr skillnaden. Genom att mÀta och sÀtta ihop delar kom matematiken in. NÄgot som Mikael hoppas pÄ kommer att förstÀrkas genom leken. NÄgon mÄste ju handla och sÀlja.

Tillsammans med eleverna har Mikael organiserat allt lekmaterial i lekboden. Eleverna har fÄtt sÀtta upp skyltar och hjÀlps Ät med att hÄlla ordning.

- Eleverna vill ha ordning och genom att hjÀlpas Ät att hÄlla ordning skapas en vi-kÀnsla, menar Mikael.

Kompissol och tre i rad

LikasÄ har de mÄlat markeringar pÄ skolgÄrden för luffarschack och tre i rad som gÄr att spela med gula och röda konor. En stor gul sol med ordet kompis lyser dessutom med sin nÀrvaro pÄ skolgÄrden. Den hÀr Àr tÀnkt att fungera som dragplÄster kompis1för elever som inte har nÄgon att leka med. Man stÀller sig helt enkelt i solen om man vill leka.

NĂ€rvarande vuxen

För Mikael Àr det sjÀlvklart med leken som pedagogisk resurs för Holmaskolans elever. MÄnga av eleverna har inte fÄtt leka tillrÀckligt och vÀxer upp för fort. Mikael ser som det som viktigt att vara nÀrvarande vuxen. Han vill att eleverna ska kÀnna att han kan dyka upp nÀrsomhelst och varsomhelst. Varje morgon möter han upp elever vid grinden och nÀr det Àr dags för rast försöker han vara först ut pÄ plan.

- Det Àr viktigt att jobba nÀra eleverna, avslutar han. Det man ger, det fÄr man. Kanske inte direkt men sÄ smÄningom. Det Àr sÄ viktigt att ingen kÀnner sig rÀdd för rasten. Alla ska kunna kÀnna glÀdje över att gÄ ut pÄ rast.

Text och foto: Marina Walker

↧

HÄllbar utveckling pÄ ApelgÄrdsskolan

$
0
0

I ForskarhjÀlpen 2014 hjÀlper elever forskare vid Uppsala universitet. Eleverna arbetar med hÄllbar utveckling, samtidigt som de kan vinna biljetter till nobelprisutdelningen. FrÄn Malmö medverkar ApelgÄrdsskolans nior tillsammans med lÀrarna Katarina Fornell och Gunilla Dahlberg. 

katarina fornell

Katarina Fornell, lÀrare i NO pÄ ApelgÄrdsskolan.

- Vi kopplar allt till hÄllbar utveckling. Det Àr viktigt att fÄ in tankesÀttet hos eleverna, att de tycker att hÄllbar utveckling Àr det normala, sÀger Katarina Fornell lÀrare i MaNO pÄ ApelgÄrdsskolan.

PÄ jakt efter DNA frÄn sill och strömming 

ForskarhjÀlpen 2014, DNA-jakten, handlar om sill och strömming, DNA och miljö. DNA-jakten genomförs i samarbete med Uppsala universitet. MÄlet Àr att elever och lÀrare fÄ möjlighet att medverka i ett riktigt forskningsprojekt.

Forskarna vill ta reda pĂ„ hur mĂ„nga olika sorters sill och strömming som finns i Nordostatlanten och Östersjön. Dels för att förstĂ„ hur man kan bedriva fiske utan att utarma bestĂ„ndet. Det handlar ocksĂ„ om att ta reda pĂ„ hur vĂ€l fiskindustrins mĂ€rkning fungerar. Är verkligen sillen fĂ„ngad i Nordsjön som det stĂ„r pĂ„ paketet?

ForskarhjÀlpen DNA-jakten

TÀvlingen Àr riksomfattande och ApelgÄrdsskolan Àr Malmös enda deltagande skola. Katarina Àr lÀrare i MaNO och Gunilla Dahlberg i svenska och engelska. De samarbetar och niondeklassen som deltar i tÀvlingen arbetar Àmnesövergripande.

- I vÄras var jag pÄ en kick-off för ForskarhjÀlpen pÄ Nobelmuseet. Med frÄn konferensen fick jag med smÄ provrör och Ànnu mindre provrör. De skulle fyllas med muskel- och DNA-prov frÄn sill, sÀger Katarina.

sill3HjÀlp frÄn Malmö Museer och SEA-U

NÀr Katarina kom tillbaka till Malmö stÀlldes hon inför dilemmat var de skulle fÄ tag pÄ sill.

- Jag frÄgade Michael Palmgren, SEA-U, och Ulf Bergendorff, Malmö Museer om de hade möjlighet att hjÀlpa till. Vi har arbetat tillsammans med dem i andra projekt, sÀger Katarina.

Michael och Ulf gillade idén. Men pÄ grund av den varma sommaren var sillfisket senarelagt. Dessutom var SEA-Us bÄt trasig.

- Som tur var hade de backup-sill, skrattar Katarina.

SEA-U hade kvar av fjolÄrets sill i frysen. Tanken Àr att sillen ska vara sÄ lokalt fiskad som det gÄr. ApelgÄrdsskolans sill Àr upp uppfiskad utanför Limhamn.

sillDNA- och muskelprov 

Eleverna arbetade i halvklass, en förmiddags- och en eftermiddagsgrupp.

- I SEA-Us lokaler finns en labbdel. De förberedde allting Ät oss, vi kunde bara komma dit. Jag Àr jÀtteglad över SEA-Us och Malmö Museers hjÀlp, sÀger Katarina.

Eleverna arbetade i par. De vÀgde och mÀtte sillen och tog bÄde DNA- och muskelprov. Provrören Àr numrerade, varje prov kan kopplas till respektive fisk.

- Det Àr lÀttast att ta DNA-prov frÄn sillhannarna. De har mjölke. Mjölken mosas med vatten och filtreras. Spadet blandas sedan med diskmedel och skiktas med iskall t-röd. Elever som lyckades med skiktningen kunde dra upp DNA-trÄdar ur detta. Honorna gör man pÄ liknande sÀtt med, men de har ingen mjölke sÄ det Àr lite svÄrare, sÀger Katarina.

TĂ€vlar med vetenskaplig poster

NÀsta steg i tÀvlingen Àr att skapa vetenskapliga planscher som presenterar resultaten. Under november Àr det en omröstning om bÀsta poster.

- Planscherna blir jÀttesnygga. I december Àr det sedan avslutningskonferens för ForskarhjÀlpen i Stockholm. En lÀrare och tvÄ elever frÄn varje skola fÄr resebidrag för att kunna vara med, sÀger Katarina och fortsÀtter:

- Den som vinner posteromröstningen fÄr dessutom biljetter nobelprisutdelningen.

Katarina och eleverna deltog Àven i fjol i ForskarhjÀlpen, och vann. De deltog i ett projekt som hette Soljakten.

- För eleverna Àr det en vinst i sig att fÄ Äka till Stockholm och gÄ pÄ avslutningskonferensen. Det var jÀttespÀnnande och otroligt roligt att fÄ uppleva deras iver i fjol. Att tillsammans med tvÄ elever Äka ivÀg, flyga, se Stockholm och dessutom göra det i nobelpristider var fantastiskt, sÀger Katarina.

InnoCarnival

Katarina och Gunilla Dahlberg samarbetar Àven i fler projekt. Till InnoCarnival arbetar de Àmnesövergripande tillsammans med bild, slöjd och hemkunskap. InnoCarnival Àr Europas största innovationskarneval och anordnas i Malmö 14-15 november. ApelgÄrdsskolans nior kommer medverka pÄ InnoCarnival pÄ tvÄ olika sÀtt.

- Vi har en egen del i utstÀllningen, en innovation. Eleverna kommer att bygga ett aktivhus (ett hus som genererar mer energi Àn det förbrukar, reds. anm.). Huset kommer att se ut som en sjöjungfru, sÀger Katarina.

Hon berÀttar ocksÄ att eleverna varit pÄ SEA-U och byggt modeller av framtidens stÀder. StÀderna flyter i vattnet, eftersom vattennivÄn pÄ jorden stiger.

- De har fÄtt hjÀlp av bland annat arkitekter och det har varit riktigt inspirerande, sÀger Katarina.

PÄ InnoCarnival kommer bÄde elevernas egen innovation och de flytande stÀderna finnas pÄ plats.

Engagemanget

- Det Àr en hel del arbete. Men som mentorer för eleverna Àr det extra roligt att engagera sig. Arbetet med hÄllbar utveckling har blivit mer sjÀlvklart för eleverna, de har mognat i det. Och vi hoppas kunna inspirera andra skolor, avslutar Katarina.

Skrivet om Katarinas tidigare projekt

Vi vann Soljakten
Med samhÀllet som lÀrobok pÄ ApelgÄrdsskolan

Text och foto: Sara Arildsson
Foto pÄ dissekerad sill: Michael Palmgren
Foto pÄ sill: colourbox.com

↧

LÀrande Àventyrspedagogik pÄ Karl Johansskolan

$
0
0

aventyrspedagogik_karljohan_02

Jag hoppas vi kan rÀdda Pippi! sÀger en pojke med innerligt allvar. Han gÄr i tvÄan pÄ Karl Johanskolan pÄ Limhamn. Han och klasskamraterna Àr pÄ vÀg ut pÄ ett viktigt uppdrag. De ska skaffa fram medicin till klassens maskot Pippi som Àr sjuk.

Det Àr en underbar höstdag och en skolklass Àr pÄ vÀg mot sagolandet Virtunia. Trots den allvarliga situationen Àr barnen förvÀntansfulla. En flicka förklarar att hon har vÀntat heeela lÄnga helgen pÄ att det skulle bli mÄndag.

Utanför landet Virtunia (Hammars Park, Limhamn) vĂ€ntar förskollĂ€rarna Elisabeth & Camilla. De arbetar pÄ Karl Johansskolans fritidshem. Man kan kalla dem för legitimerade spelledare i dagens Ă€ventyr. De har nĂ€mligen lĂ€st Äventyrspedagogik vid LuleĂ„ Tekniska Universitet.

aventyr_karljohan_01

Camilla & Elisabeth, förskollÀrare pÄ Karl Johansskolans Fritidshem

SagoÀventyr

Elisabeth och Camilla Àr knutna till varsin klass pÄ skolan. Dagens SagoÀventyr har de genomfört för tre Är sedan i en annan tvÄa. Dessa elever gÄr nu i Äk 4 pÄ Bergaskolan och nÄgra av dem har inför dagens Àventyr lÄnats in att agera som skÄdespelare. De stÄr förvÀntansfulla pÄ sina positioner och vÀntar in dagens första klass. Efter lunch kommer en annan klass.

Äventyr med tydlig koppling till lĂ€rande

Barnen i de bĂ„da tvĂ„orna har ovetandes förberetts under lĂ„ng tid inför sagoĂ€ventyret. Äventyrspedagogik Ă€r förankrad i lĂ€roplanerna för förskola, grundskola och fritidshem. En grundlĂ€ggande tanke med Ă€ventyret Ă€r att eleverna ska fĂ„ anvĂ€nda sina kunskaper och fĂ€rdigheter frĂ„n skolans undervisning. Under dagens Ă€ventyr sĂ€tts följande kunskaper och fĂ€rdigheter pĂ„ prov:

  • mĂ„ttenheterna
  • samarbete och hjĂ€lpsamhet
  • lĂ€gesord
  • fĂ€rgerna pĂ„ engelska
  • sĂ„ngen ”Blinka lilla StjĂ€rna” pĂ„ engelska

pippis_dagbok_125Klassmaskotar

För att skapa engagemang handlar Ă€ventyret om en figur som Ă€r vĂ€lkĂ€nd för barnen. Den ena klassen har Pippi som maskot och den andra har Alfons Åberg. Alla barnen har sedan Ă„rskurs ett turats om att varje helg ta hand om sin klassmaskot. Pippi och Alfons har sina egna dagböcker dĂ€r barnen med bild och text har redogjort för deras helg.

Brev frÄn Pippi och Alfons

En dag kommer varken Pippi och Alfons till skolan. IstÀllet kommer det brev till respektive klass som berÀttar att de har blivit sjuka. De behöver hjÀlp av barnen att göra en medicin gjord av speciella ingredienser som finns att hÀmta hos deras vÀnner i sagolandet Virtunia. Barnen vill sÄ klart hjÀlpa till. De fÄr vidare instruktioner för hur de ska göra.

Äventyret skapar en gemensam upplevelse och möjligheter till rikt sprĂ„kande i klassrummet. I förlĂ€ngningen hoppas Elisabeth och Camilla tillsammans med klasslĂ€rarna att eleverna ska bli inspirerade att skriva och illustrera egna böcker om Ă€ventyret.

Ta del av hela Àventyret i filmen hÀr under:

Olika typer av Àventyr

Elisabeth och Camilla har genom Ă„ren skapat flera olika Ă€ventyr. För Ă„k 1 finns Ă€ventyret “Majas Alfabet”. Det handlar om bokstĂ€verna och utspelar sig pĂ„ skolgĂ„rden. För Ă„k 2 finns “SagoĂ€ventyret”. Tidigare lĂ€ste Ă„k 3 om Limhamns historia. UtifrĂ„n det skapades “LimhamnsĂ€ventyret” som utspelade sig i skolans nĂ€romrĂ„de. Det Ă€mnesomrĂ„det Ă€r nu borttaget ur treans Ă€mnesplanering, men kan kanske komma till anvĂ€ndning Ă€ndĂ„. Elisabeth och Camilla har Ă€ven gjort ett “PĂ„skĂ€ventyr”.

Tidssnattarna

Ett Ă€ventyr knyter alltid an till lĂ€roplanen och undervisningen i skolan. Ett tema om klockan och tid resulterade i att Elisabeth & Camilla med hjĂ€lp av en tankekarta spĂ„nade fram ett nytt Ă€ventyr som har fĂ„tt namnet “Tidssnattarna”. Det Ă€ventyret börjar med att siffrorna pĂ„ klassrummets klocka en dag Ă€r borta. Elisabeth och Camilla visar nĂ„gra vĂ€ggklockor dĂ€r de har bytt ut urtavlan mot en blank utan siffror.

Äventyr som Elevens val

Just nu Ă€r tolv elever i tvĂ„an igĂ„ng med att skapa ett eget Ă€ventyr för sina klasskamrater. Detta gör de pÄ Elevens val under handledning av Elisabeth. Äventyret gĂ„r ut pĂ„ att klasskamraterna kommer att fĂ„ testa sina kunskaper om havet, ett tema som klassen jobbar med just nu. Som underlag för Ă€ventyret anvĂ€nder eleverna den pedagogiska planering som Ă€r gjord för temat.

Sakletande och pysselkvÀllar

Varje Àventyr finns nedpackat i en flyttlÄda som förvaras pÄ skolans vind. Elisabeth och Camilla berÀttar att det tar tid att skapa ett Àventyr men nÀr det vÀl Àr skapat sÄ gÄr det snabbt att iscensÀtta. Det material de anvÀnder till Àventyren Àr överblivna saker frÄn hem och skola. En del saker har de köpt i lÄgprisbutiker.

De lÀgger ocksÄ en del tid pÄ att tillverka material. Ibland trÀffas de nÄgon kvÀll för att t.ex. brÀnna in brÀdgÄrdschiffer pÄ tunna plywoodbitar som sedan ska bÄtlackas. I doften av brÀnt trÀ och lite gott att Àta och dricka blir det en mysig stund för samvaro och finplanering av det nya Àventyret.

materialtillv_kj

 

HÀruppsats_aventyrsped_coco kan du hÀmta Elisabeth & Camillas uppsats och planering för ett SagoÀventyr frÄn kursen pÄ LuleÄ Tekniska Universitet. HÀr heter sagofiguren Coco.

 

 

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö

bild_grey_line

 

Mer att lÀsa om Àventyrspedagogik:

Pedagog Malmö: Äventyrspedagogik för sprĂ„kande och lĂ€rande

LuleĂ„ Tekniska Universitet: Äventyrspedagogik – SpĂ€nnande lĂ€rande.

LÀrarnas Nyheter: Matten grönskar i sagoskogen.

LÀrarnas Nyheter: Kamratbanor bygger samarbete.

LÀrarnas nyheter: Diktatorns syster mÄste rÀddas.

Göteborgs Posten: LÀrande som ett Àventyr.

Hela Götaland: HÀxor och alver fÄr gÄ i skola.

Äventyrspedagogik i Lunds kommun

litt_aventyrspedagogik

↧
↧

Spetsutbildning i engelska pÄ Söderkullaskolan

$
0
0
medelever2

Anna Thorén, engelsklÀrare pÄ Söderkullaskolans spetsutbildning i engelska.

Det finns 25 spetsutbildningar i Sverige. Fem av dem Àr med inriktning pÄ engelska. Sedan höstterminen 2014 finns en av dessa fem i Malmö. PÄ Söderkullaskolan gÄr 26 elever i Ärskurs 7 spetsutbildning i engelska. 

- Tanken med en spetsutbildning Àr att vara ett komplement och en vidareutveckling av skolans redan etablerade bilingualutbildning, berÀttar Johan Ahx, tillförordnad rektor pÄ Söderkullaskolan.

Riksrekryterande spetsutbildning

Johan Ahx, tillförordnad rektor pÄ Söderkullaskolan.

I januari fick skolan Skolverkets godkÀnnande för att bedriva spetsundervisning. I augusti slog portarna upp för eleverna. Utbildningen Àr en försöksverksamhet som förvÀntas pÄgÄ fram till minst 2026.

Utbildningen Àr riksrekryterande, vilket innebÀr att alla elever i Sverige som ska börja Ärskurs 7 har rÀtt att söka. PÄ Söderkullaskolan gÄr Àn sÄ lÀnge bara elever frÄn olika delar av Malmö. Syftet med utbildningen har sin bakgrund i elitutbildningstanken, att tillgodose högpresterade elever.

Eleverna pÄ spetsutbildningen har utökad undervisning i engelska vilket innebÀr förlÀngd skoldag för eleverna. Elever lÀser dessutom alla SO-och NO -Àmnen pÄ engelska.

Studiemotiverade elever med ett gemensamt intresse

- Alla elever Àr vÀldigt studiemotiverade och har engelska som gemensamt intresse. NÄgot motstÄnd för lÀngre skoldag finns inte, berÀttar Anna Thorén, 7-9 och gymnasielÀrare i engelska och huvudansvarig för utbildningen. Eleverna visar varandra att man fÄr lov att brinna för nÄgot. De ger varandra styrka genom att visa att det Àr inte Àr fult att plugga.

För att fÄ elever till utbildningen skickades informationsbrev hem till Ärskurs 6 elever i Malmö. Kravet för att fÄ söka var att eleven hade uppnÄtt betyget B i engelska pÄ hösten i Ärskurs 6.

Ansökningsprov och intervju

arbete

Det var mÄnga elever som sökte. Efter genomgÄng av alla ansökningar blev 36 elever blev kallade till ett skriftligt prov. Av 36 skrivande hade 24 elever sÄ goda resultat att de blev kallade till intervju med Anna, pÄ engelska.

- Det som verkligen visades genom intervjuerna var hur mÄnga vetgiriga elever som hade sökt, sÀger Anna.

Under intervjun fick eleverna svara pÄ frÄgor som gav Anna en bild av eleven, bÄde hur hon eller han klarade sig verbalt pÄ engelska men ocksÄ elevens tankar, funderingar och mÄl med utbildningen.

- Jag sÄg framförallt intervjun som en möjlighet att lÀra kÀnna eleverna och fÄ veta varför de hade sökt, menar Anna.

Eleverna lÀser engelska enligt Lgr11 i Ärskurs 7 och Ärskurs 8. I Ärskurs 9 följer de gymnasiets lÀroplan och lÀser engelska 5 som Àr kursen i engelska för Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. För att det hÀr ska fungera nÀr det Àr dags, kommer skolan ha ett samarbete med Pauliskolan och engelsklÀrare dÀr.

60-tals ikoner pÄ lektionen

Söderkullaskolan har nyligen firat 50-Ärs jubileum, just nu arbetar eleverna med 60-tals ikoner pÄ Annas lektioner. Ett tema som har vÀxt fram och förÀndrats i dialog med eleverna.

- NÀr jag introducerade 60-tals temat hade jag en tanke, en grovplanering om tonÄrsliv. NÀr jag stÀllde frÄgan till eleverna om vad de ville göra sÄ visade det sig att de ville skriva om 60-talsikoner som de var intresserade av, berÀttar Anna.

Tanken med arbetsomrÄdet Àr att eleverna ska trÀna sig i att ge muntliga presentationer med hjÀlp av digitala resurser, individuellt, i par eller i grupp om tre.

elever som jobbar

- Det Àr sÄ hÀrligt med vetgiriga och spontana elever. De ifrÄgasÀtter mycket men ger mig mycket. Jag lÀr mig om nya intresseomrÄden och de i sin tur blir mer delaktiga i undervisningen, berÀttar Anna.

Trygg atmosfÀr och rÀtt nivÄ

De första veckorna av utbildningen gick mycket ut pÄ att skapa en trygg atmosfÀr och gruppkÀnsla. Eftersom eleverna kommer frÄn olika omrÄden var det hög prioritering. LikasÄ gick de första veckorna Ät till att inventera elevernas nivÄ och repetera mellanstadiets grammatik.

- Det Ă€r viktigt att lĂ€gga rĂ€tt nivĂ„ frĂ„n början. Även om nivĂ„n ska vara hög kan vi inte utgĂ„ frĂ„n att de har allt, menar Anna, som testat alla eleverna pĂ„ olika grammatiska moment som de ska kunna efter mellanstadiet.elev som jobbar

DÀrefter har Anna haft genomgÄngar pÄ sÄdant som flertalet av eleverna har missat pÄ. Som följd pÄ det har varje elev fÄtt en individuell plan pÄ vad de behöver repetera.

- Det hÀr har varit vÀldigt uppskattat, menar Anna. Eleverna slipper gÄ igenom sÄdant som de redan bemÀstrar.

Ämnesövergripande med fokus pĂ„ engelska

Anna arbetar gÀrna Àmnesövergripande vilket i sig Àr ett mÄl för hela skolan. UtifrÄn bilder har t ex eleverna, helt pÄ engelska, berÀttat om hur de symboliserar det som Àr viktigt för dem i livet.

- Ett ÀmnesomrÄde kan bli sÄ mycket mer om man samarbetar med andra Àmnen. Min roll blir att hjÀlpa eleverna att begrÀnsa dem till tydlighet och syfte, sÀger Anna.

Feedback och delaktighet

Anna pratar alltid engelska med eleverna och all konversation i klassrummet ska ske pÄ engelska. Hon ser snabb feedback pÄ uppgifter som ett stöd för eleven att kunna göra förbÀttringar och bearbetningar. Anna Àr tydlig nÀr hon pratar om elevernas delaktighet. Hon Àr anpassningsbar och lyssnar in elevernas synpunkter men det Àr hon som lÀraren. Det Àr hon som sÀtter ramarna för lÀromÄlen och hon trycker pÄ vikten av att förstÄ varje moment.

- Jag brukar sĂ€ga till mina elever: ”Ni fĂ„r gĂ€rna tĂ€nka utanför boxen men ni ska förstĂ„ basen”.

Text och bild: Marina Walker

↧

CoExist- En plats för alla

$
0
0

VĂ€stra Hamnens skola i Malmö arbetar med ett Ă€mnesövergripande projekt som vrider och vĂ€nder pĂ„ begreppet ”CoExist”, att samexistera. Eleverna i Ă„rskurs 6, 7 och 9 har fĂ„tt i uppgift att i grupp bygga ”En plats för alla”, en plattform dĂ€r alla mĂ€nniskor kan trĂ€ffas. 

2014-10-13 10.36.27

Jag trĂ€ffar och samtalar med Salim Najar och Berith Garnwall, slöjdlĂ€rare och initiativtagare till projektet. De vill att eleverna ska hitta möjligheter att leva sida vid sida i Malmö med hela dess mĂ„ngfald. Alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde stĂ„r högst pĂ„ agendan. Ämnet slöjd Ă€r utgĂ„ngspunkt men matematik, sprĂ„k och SO Ă€r nĂ€ra knutna till projektet.

Projektidé

NÀr Salim för nÄgra Är sedan var pÄ stadsbyggnadskontoret för att diskutera det framtida Malmö, stÀllde han sig frÄgan varför det Àr sÄ segregerat i Malmö. Denna frÄgestÀllning ville han föra vidare till sina elever, med förhoppningen att ge dem bra verktyg att reflektera över det samhÀlle de lever i. Med rektorns fulla stöd och mÄnga intresserade lÀrare gick startskottet under hösten.

- Jag blev glad dÄ idén kom upp, eftersom min utgÄngspunkt Àr att alltid jobba Àmnesövergripande. Min erfarenhet Àr att eleverna fÄr en djupare förstÄelse och kunskap för vad de hÄller pÄ med, sÀger Berit.

- Hur kan vi fĂ„ in slöjd, bild, svenska, religion, samhĂ€llskunskap och samtidigt ge eleverna en förstĂ„else för den miljö vi lever i? Att lĂ„ta eleverna bygga ett center, en stad dĂ€r huvudrubriken Ă€r ”En plats för alla” blev en naturlig uppgift, fortsĂ€tter Salim.

LÀrarna sÀtter ramar, eleverna fyller dem med innehÄll

2014-10-13 10.34.24

Elevernas uppgift Ă€r att bygga ”En plats för alla” tredimensionellt. Det enda material de har fĂ„tt Ă€r en o,5 kvm stor spĂ„nskiva. InnehĂ„llet har eleverna helt och hĂ„llet fĂ„tt bestĂ€mma sjĂ€lva, likasĂ„ vilka tekniker och material de ska anvĂ€nda.

DSCN0200

- NÄgra elever tycker det Àr jobbigt. Men de mÄste sÀtta sig i den positionen, att ta beslut. Det Àr i det lÀget vi lÀrare ska gÄ in och stötta deras process, menar Berit och Salim.

Eleverna har blivit inspirerade och triggat igÄng sin kreativitet genom att titta pÄ film och söka information. DÀremellan har de fört diskussioner om hur det ser ut i vÄrt samhÀlle och framförallt hur det ser ut i Malmö.

- Innan de började bygga sina fysiska modeller jobbade de i datorn med 3D-modellering och i Minecraft, nÄgot som mÄnga av vÄra elever tycker om.

Att arbeta demokratiskt i grupp

DSCN0125 (2)

Att planera, reflektera och utvÀrdera Àr grundfundamentet för att kunna bygga. DÀrför har eleverna lÀrt sig olika demokratiska mötesmetoder. Dessutom har var och en i gruppen fÄtt ett huvudansvar. NÄgon Àr arkitekt, nÄgon har byggansvar och nÄgon har informations- och dokumentationsansvar.

- Genom att ledarskapet roterar fÄr alla trÀna sig pÄ att vara drivande och lyssna in vad alla i gruppen tycker. Det Àr ibland svÄrt att komma överens, men liksom sÄ mycket annat Àr det en lÀrprocess som mÄste fÄ ta tid, sÀger Salim.

- I denna process trÀnar de bÄde sin analytiska förmÄga och sprÄket vÀssas, menar Berit

Planera, genomföra, utvÀrdera, omformulera

NĂ€r jag lyssnar pĂ„ Salim och Berit inser jag hur minutiös deras planering Ă€r. Att stötta elevernas egna idĂ©er, deras egna tankar och att hela tiden pusha dem att tro pĂ„ sig sjĂ€lva Ă€r huvudfokus. Genom att praktiskt bygga ”En plats för alla” tillĂ€mpar eleverna sina teoretiska kunskaper. Det motiverar dem att lĂ€ra sig att lĂ€ra och att vĂ„ga prova och omvĂ€rdera sina beslut.

- Eleverna planerar innan de utför. I SWOT-analysen ska de tillsammans analysera sin idé. Styrkor, svagheter, risker och möjligheter. DÄ uppstÄr diskussioner.

- De fÄr en helhetssyn och utvecklar sin förmÄga att lösa komplexa problem. Om de dessutom inser att de kan vara med och pÄverka ökar deras intresse ytterligare sÀger Berit entusiastiskt.

Slöjd varvat med matematik varvat med SO och Äter till slöjd

DSCN0175 (2)

- Inom slöjd bidrar vi med att tillÀmpa den matematik de har lÀrt sig. Vi har en tÀt dialog med alla lÀrare inom projektet. NÀr vi har frÄgat matematiklÀraren vad de jobbar med kan de t ex sÀga skalor. DÄ Äterkopplar vi pÄ slöjden. DÀrefter tar eleven med sin praktiska kunskap till matematiken och i den processen sker den verkliga förstÄelsen för det matematiska problemet, menar Salim.

- Och snart kommer eleverna att fÄ en ny uppgift frÄn SO-lÀraren dÀr de ska skriva de regler som ska gÀlla i det centrum de bygger. Den enda riktlinjen de fÄr Àr att alla ska kÀnna sig vÀlkomna, fortsÀtter Salim.

- Eleverna vet mÄnga gÄnger mer Àn vad vi vet och de har en otrolig förmÄga att tÀnka utanför normen. Detta mÄste vi ta till vara. De Àr helt enkelt fantastiska, utbrister Salim och Berit.

Och jag, ja jag lÀngtar tills jag fÄr besöka elevernas utstÀllning pÄ Malmö museer i december.

Text Görel Reimer 

foto: Salim Najar & Görel Reimer

↧

Programmering pÄ Gullviksskolan

$
0
0

I mitten av oktober anordnades ett ”hackathon” pĂ„ Gullviksskolan. Mellanstadieeleverna skapade under en eftermiddag spel och animeringar, bĂ„de enskilt och i grupp. De fick lĂ€ra sig mer om programmering och skapa i programmet Scratch. 

daniel pamp

Daniel Pamp, lÀrare i matematik, NO, programmering och IKT-utvecklare pÄ Gullviksskolan.

Fredag eftermiddag och höstregnet smattrar pÄ Gullviksskolans rutor. Inne i ett av skolans klassrum ryms 17 mellanstadieelever. De diskuterar och skrattar framför datorskÀrmar. NÄgon elev rÀcker upp handen och vÀntar pÄ att fÄ vÀgledning av Daniel Pamp. Daniel arbetar som lÀrare i matematik, NO och programmering, samt som IKT-utvecklare pÄ skolan.

Eleverna skapar spel och animeringar i gratisprogrammet Scratch. Skapandet i Scratch bygger bland annat pÄ koordinatsystem med x- och y-axlar. Dagens programmering pÄbörjas under skoltid, men fortsÀtter in pÄ elevernas fritid. De vill ÀndÄ stanna kvar.

- Din mamma ringde och sade att du mÄste gÄ hem nu, sÀger Daniel till en av eleverna, nÀr klockan har blivit eftermiddag.

- Neeeej, utbrister barnet högljutt.

Eleverna Àr överens om att det Àr roligt att programmera. Men vad Àr det som Àr sÄ kul?

- Det Àr roligt att skapa, svarar varje barn som fÄr frÄgan.

Uppdraget

Daniel berÀttar att eleverna redan innan har fÄtt anmÀla sig till programmeringseftermiddagen. De har fÄtt i uppdrag att programmera ett spel eller göra en animering i Scratch.

TvÄ av eleverna skapade under eftermiddagen ett Pacman-spel. I bakgrunden syns deras projektplan.

TvÄ av eleverna pÄ Gullviksskolans Hackathon. Under eftermiddagen skapade de en egen variant av Pacman-spelet. I bakgrunden syns deras projektplan.

Ingen programmering av spelen eller animeringarna fick göras innan, men de har rekommenderats att göra projektplaner.

- Eleverna har fÄtt anmÀla om de vill arbeta enskilt, i par eller i grupp. Vi har satt max till fyra i varje grupp. En del av barnen har programmerat lÀngre Àn andra, de Àr pÄ vÀldigt olika nivÄ. För vissa elever Àr det helt nytt, sÀger Daniel.

Möjlighet att skapa egna bilder 

NÄgra av barnen har skapat egna bilder och ritat bakgrunder. Andra anvÀnder fÀrdiga bilder som följer med programmet.

- Vi har anmÀlt oss i team, berÀttar tvÄ killar som sjÀlva har skapat bilder till ett ganska avancerat spel.

- Vi löser problem tillsammans. Det Àr lÀttare och allt gÄr snabbare.

Alla elever i klassrummet hjÀlper varandra. De leker och testar varandras spel.

Med ”MaKey MaKey”

handske

En handske som styr datorn. Den Àr kopplad till datorn via en MaKey MaKey.

Daniel har tillverkat en handske som kan styra vissa av datorns kommandon. Det Ă€r en gul gummihandske som har kopplats till datorn via en ”MaKey MaKey”. En av grupperna anvĂ€nder den för att skapa. Handsken bidrar till lustfyllt lĂ€rande och ger upphov till mĂ„nga skratt. Eleverna i gruppen turas om att anvĂ€nda handsken, eftersom alla vill fĂ„ testa den.

Eleverna styr projektets innehÄll

- Projektens innehÄll har varit helt upp till eleverna. Det finns t.ex. hoppande pingviner och flappy bird-liknande spel.

En av eleverna ritar en haj som genom ett antal musklick slukar en dykare. Efter en stund kommer eleven pÄ att hajen mÄste ha öppen mun om den ska Àta upp dykaren. Ett par minuter senare Àr en ny haj pÄ plats, med stora tÀnder och vidöppen mun.

I slutet av dagens hackathon visar eleverna upp vad de har skapat under eftermiddagen.

Elev som programmerar en egen variant av ”Flappy Bird” som han gjort en egen kontroll till med hjĂ€lp av en Makey Makey.

Elev som programmerar en egen variant av ”Flappy Bird”. Han har gjort en egen kontroll med hjĂ€lp av en MaKey MaKey.

European CodeWeek

Daniel bjöd in bÄde intresserade lÀrare och förÀldrar att komma förbi skolans hackathon.

- Gullviksskolans hackathon anordnas tillsammans med European CodeWeek. Det Àr ett europeiskt projekt för att fÄ fler att lÀra sig programmering. CodeWeek arrangeras tillsammans med skolor över hela Europa. Gullviksskolan Àr en av tre skolor i Malmö som deltar. Det Àr ocksÄ en chans för eleverna att visa sina kunskaper i programmering, sÀger Daniel Pamp avslutningsvis.

Fortsatt lÀsning om programmering i Malmö
Programmering pÄ Videdalsskolan
Barn och unga i Malmö programmerar med CoderDojo
Matematik och programmering

Text och foto: Sara Arildsson
Foto pÄ elever: Daniel Pamp

 

↧

Hej Svenska! Hej Skolverket!

$
0
0

Ingrid Jerkeman, undervisningsrÄd pÄ Skolverket, besökte i oktober projektledarna för Hej svenska! (hejsvenska.se) pÄ Komvux Malmö SödervÀrn, för att höra hur det har gÄtt sedan webbplatsen startade. Ingrid ville ocksÄ ha reaktioner och feedback frÄn elever som anvÀnder webbplatsen. Hon trÀffade Abdul och Roqiha frÄn Afghanistan, som bÄda lÀser SFI pÄ B-nivÄ.

hejsvenska samtal

Under höstterminen 2013 började arbetet med att skapa Hej svenska! – en nationell webbplats bekostad av Skolverket. Webbplatsen Àr ett interaktivt stöd för svenskinlĂ€rning och innehĂ„ller sprĂ„ktrĂ€ning för analfabeter och lĂ„gutbildade.

- Det Àr en speciell mÄlgrupp som krÀver speciell pedagogik. VÄrt lÄngsiktiga mÄl Àr att förkorta deras vÀg in i arbetslivet och möjliggöra ett deltagande i samhÀllslivet, sÀger projektledarna Annika Hansen, Gisela StÄle och Dan Collin, SFI-lÀrare pÄ Komvux Malmö SödervÀrn.

Vad tycker eleverna om hejsvenska.se?

Ingrid Jerkeman, undervisningsrÄd pÄ Skolverket, stÀllde frÄgor till eleverna och modersmÄlslÀrare Mujahida Hidayat. Ingrid ville veta vad eleverna tycker om webbplatsen.

- Eleverna Àlskar den hÀr sidan. Man kan trÀna svenska pÄ sÄ mÄnga olika sÀtt och studietekniken fungerar vÀldigt bra. Att anvÀnda hejsvenska.se innebÀr en trÀning i att studera överhuvudtaget, sÀger Mujahida.

- Jag lÀr mig mycket nÀr jag anvÀnder webbplatsen. Hörövningarna har varit bÀst för mig och mitt uttal har blivit mycket bÀttre, sÀger Roqiha, som började studera SFI pÄ SödervÀrn för fem mÄnader sedan och har anvÀnt hejsvenska i fyra mÄnader.

- Sidan Ă€r jĂ€ttebra för alla elever. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att lĂ€ra sig skriva och lĂ€sa pĂ„ svenska. Även de som redan kan lĂ€sa och skriva har nytta av hemsidan. Jag har jobbat mycket med den i skolan och klarat allt, sĂ€ger Abdul, som snart Ă€r pĂ„ vĂ€g till C-nivĂ„.

hejsvenska.se

Bild: hejsvenska.se. Klicka pÄ bilden för att komma till webbplatsen.

LĂ€ttare att studera svenska

BÄde Rogiha och Abdul menar att det Àr lÀttare att studera svenska sedan de började anvÀnda hejsvenska.se.

- Det Àr lÀttare att förstÄ sprÄket. Tidigare kunde jag inte göra korrekta meningar, men nu har jag lÀrt mig det, sÀger Abdul. Bilderna Àr ocksÄ bra, de Àr viktiga för att lÀra sig sprÄket. Till exempel ordet radhus. Jag visste inte vad det var för nÄgot förrÀn jag sÄg det pÄ hemsidan.

- De som Àr hemma och vÀntar pÄ att fÄ gÄ pÄ SFI kan komma igÄng med svenskan genom Hej svenska. Jag gör reklam och berÀttar för alla mina bekanta om den hÀr sidan. Sedan jag började med den har jag fÄtt hopp om att lÀra mig svenska, sÀger Roqiha.

- Min fru Àr ny i Sverige. Jag sÀger till henne att anvÀnda webbplatsen och hon förstÄr mer och mer svenska nu, sÀger Abdul.

- Jag anvĂ€nder webbplatsen ocksĂ„ nĂ€r jag Ă€r hemma, sĂ€ger Roqiha. Min dotter bor i Iran och nĂ€r hon ringer och frĂ„gar vad jag gör, svarar jag: Jag lyssnar pĂ„ Hej svenska! Och nu har de ocksĂ„ börjat. Det Ă€r bra att de kan lite svenska nĂ€r de ska hĂ€lsa pĂ„ mig. ”Vill du skicka en lĂ€robok till oss?”, frĂ„gar mina slĂ€ktingar. ”Behövs inte – anvĂ€nd hejsvenska.se”, svarar jag.

Fortsatt lÀsning: MalmölÀrare arbetar med ny lÀrplattform för lÄgutbildade

Text och foto: Susan Englund, informatör/journalist, Komvux Malmö SödervÀrn

 

 

 

↧
↧

Zian Ali undervisar gÀrna utomhus

$
0
0

”Elever behöver bekrĂ€ftelse för sina kunskaper utanför skolan”, menar Zian Ali. Hon undervisar i matematik och No pĂ„ MunkhĂ€tteskolan. Zian gĂ„r gĂ€rna ut i naturen med sina elever och ser stora fördelar av att ha lektioner utomhus.

zian ali

Zian Ali, lÀrare i matematik och No pÄ MunkhÀtteskolans högstadium.

- GÄ gÀrna ut med dina elever, de behöver det! Det eleverna lÀr sig utomhus fastnar. Eleverna behöver dessutom fÄ praktisera och anpassa sina kunskaper till verkligheten utanför skolan, sÀger Zian Ali engagerat. Hon arbetar som lÀrare i matematik och No pÄ MunkhÀtteskolans högstadium.

Matematik utomhus

Zian berÀttar att hon tillsammans med kollegor har haft bl.a. matematiklektioner utomhus, i KÀglinge naturomrÄde.

- Vi anpassade uppgifterna till naturen. Eleverna fick t.ex. rĂ€kna ut omkretsen pĂ„ trĂ€d och olika ytors area. Genom det praktiska utförandet förstod eleverna tydligt vad exempelvis ordet area innebĂ€r; ”Aha, den hĂ€r ytan”.

dammen

Hur mycket vatten finns i dammen?

Eleverna fick ocksĂ„ rĂ€kna ut hur mycket vatten det fanns i en vattensamling genom att stĂ€lla frĂ„gorna ”Hur djupt Ă€r det?” och ”Hur stor Ă€r omkretsen?”

- Det Àr lÀtt att motivera t.ex. area, omkrets och volym i naturen, sÀger Zian.

Hon berĂ€ttar ocksĂ„ att mĂ„nga elever reagerar vĂ€ldigt positivt pĂ„ att lĂ€ra sig ute; ”Matematik, vi visste inte att detta var matematik?!”

Biologi och ekologi

Förutom geometri har Zians elever Àven lÀrt inom biologi och ekologi utomhus. Hon ser kopplingen mellan ekologi och utomhuspedagogik som sjÀlvklar.

- Vi gÄr igenom ekologi abstrakt i klassrummet. Ute i skogen gÄr det att plocka upp en sten och titta pÄ vilka djur och organismer som faktiskt lever dÀr. Det Àr enkelt att ta med ett mikroskop och titta pÄ vad som finns i vattnet, i verkligheten, sÀger Zian.

Ute med Malmö Naturskola

Malmö Naturskola arbetar för att uppmuntra pedagoger att utveckla nya vÀgar till inlÀrning, att anvÀnda sig av naturen och utomhusmiljöer i skolan. Zian ser Naturskolan som en resurs och vill gÀrna att hennes klasser följer med pÄ olika arrangemang.

- Vi har varit ute med Naturskolan, bland annat var vi med i projektet ”FrĂ„n trĂ€d till ved”. Eleverna fick bl.a. fĂ€lla trĂ€d, hugga ved och tĂ€lja. De fick anvĂ€nda verktyg och praktisera sjĂ€lva. Och de lĂ€rde sig mycket.

sandror

Rör som kamborstmasken har byggt av sand.

Zian och hennes elever följde ocksÄ med pÄ en av pilotresorna med NaturbÄten.

- Det var lite dÄligt vÀder men eleverna tyckte mycket om det. Vi gjorde bottenskrap och fick se olika organismer som lever pÄ olika djup i havet. Det var jÀtteintressant, sÀger Zian.

Resurser för att vara ute

Zian berÀttar att hon i perioder har varit ensam naturlÀrare pÄ skolan. Hon tillÀgger att det har medfört viss resursproblematik.

- Eftersom det ger eleverna sÄ mycket mer att lÀra utomhus hade jag gÀrna velat vara ute mer. Men det Àr inte alltid enkelt att lösa.

Hon menar ocksÄ att det gÄr att arbeta utomhus i alla Àmnen, Àven i t.ex. svenska och SO. Dessutom Àr det lÀtt att arbeta Àmnesövergripande utomhus.

- En utelektion motsvarar fem lektioner i klassrummet. Jag ser Àven att eleverna blir mer motiverade pÄ att lyssna inomhus efter vi har varit ute. Kopplingen till verkligheten blir sÄ tydlig. Jag vill vÀldigt gÀrna fÄ möjlighet att vara ute mer, avslutar Zian.

Fortsatt lÀsning

”Elever som fĂ„r en del av undervisningen utomhus blir mer engagerade, samarbetar bĂ€ttre och lĂ€r sig mer”, visar Emilia FĂ€gerstams avhandling Space and Place. Perspectives on Outdoor Teaching and Learning (2012)

Text och foto: Sara Arildsson

↧

World’s Children’s Prize –”Barnens Nobelpris”

$
0
0

Ett sĂ€tt att motivera eleverna och en chans att nĂ„ bortom klassrummets grĂ€nser. Ja, arbetet med projektet World’s Children’s Prize inspirerar bĂ„de pedagoger och elever pĂ„ MöllevĂ„ngsskolan i Malmö.

kollage barnens nobelpris

World’s Children’s Prize – Ă„rets pristagare Ă€r Malala Yousafzai. Högst upp till höger i kollaget syns Nora Ali och Josefine Johansson innan de gav sig i vĂ€g till prisutdelningen pĂ„ Gripsholms slott. LĂ€ngst ned till höger syns de fyra eleverna som valdes ut frĂ„n MöllevĂ„ngsskolan för att var med under prisutdelningen och den högtidliga middagen.

Det Àr tisdagen den 28 oktober och resten av Malmös skolelever har höstlov. Men i rÄdhusets pampiga sal har ett tiotal elever frÄn Ärskurs sju till nio pÄ MöllevÄngsskolan och pedagogerna Mélanie Piedoie och Cissi Andersson samlats. Om nÄgra minuter Àr det dags för eleverna att inför politiker, journalister och förÀldrar tillkÀnnage pÄ en egen presskonferens vem som vinner Ärets WorldŽs ChildrenŽs Prize, WCP, och Cissi Andersson ger eleverna instruktioner nÀr de övar sina muntliga framtrÀdanden.

- Tala tydligt och inte för snabbt, sÀger Cissi till en av eleverna innan de sÀtter igÄng.

Malala_Yousafzai_at_Girl_Summit_2014

Malala Yousafzai, som gjort sig kÀnd för sin kamp för flickors rÀtt till skolgÄng.

Årets barnhjĂ€lte

Under hela hösten har Cissi Andersson tillsammans med Cecilia Larsson-StÄhl som bÄda Àr lÀrare i svenska arbetat med eleverna som gÄr i Ärskurs sju pÄ MöllevÄngsskolan med temat Ärets barnhjÀlte. Tre personer Àr nominerade till priset och under höstens svensklektioner har de lÀst om pristagarna och om barns rÀttigheter och barnkonventionen. De har anvÀnt WCP:s tidning Globe som utgÄngspunkt som Àr en tidning med reportage och med texter som har en mer berÀttande karaktÀr.

LÀsstrategier 

- Vi arbetar hela tiden med lÀsstrategier och trÀnar pÄ att sammanfatta och diskutera. Vi trÀnar pÄ att se bÄde helheter och detaljer i texterna och diskuterar de i grupper, berÀttare Cissi Andersson.

Arbetet i klassrummet fortsÀtter sedan med att eleverna fÄr göra en muntlig redovisning kring en person eller organisation som arbetar för barns rÀttigheter. I Är presenterade eleverna bland annat organisationerna BRIs och Min Stora Dag. Sedan skriver de artiklar, krönikor och berÀttelser utifrÄn temat.

- Vi kopplar allt till kunskapskraven i svenska. Vi kan inom svenskundervisningen kan bestÀmma ganska mycket vilket innehÄll vi ska fylla vÄra lektioner med utifrÄn kraven att vi ska lÀsa, skriva och prata. DÄ Àr det kul att kunna hitta ett sÄdant hÀr Àmne som eleverna tycker Àr roligt. Det hÀr Àr ett Àmne som engagerar eleverna och dÄ blir det lÀttare att jobba med dem, sÀger Cissi Andersson.

Intervju

Eleverna intervjuas av P4 Malmöhus inför presskonferensen dÀr vinnaren skulle avslöjas.

Barnen berÀttar

Tillbaka till rÄdhuset i Malmö, för nÀr alla som ska vara med under presskonferensen samlats i den stora salen börjar eleverna en efter en att berÀtta om priset och om barnkonventionen. Med lite nervositet och mycket engagemang berÀttar de om barn som inte fÄr gÄ i skolan och om barn vars rÀttigheter inte tas om hand. Sist ut Àr Nora Ali och det Àr ocksÄ hon som ska avslöja vem miljontals barn vÀrlden över röstat fram till Ärets pristagare.

- Vi barn har röstat fram Malala, sÀger hon efter att ha öppnat kuvertet dÀr namnet pÄ vinnaren stod skrivet.

WCP kallas ibland för Barnens Nobelpris och i Är vann alltsÄ Ärets fredspristagare Malala Yousafzai frÄn Pakistan som gjort sig kÀnd för sin kamp för flickors rÀtt till skolgÄng.

slottet

HÀr pÄ Gripsholms slott i Mariefred hölls prisceremonin och middagen för att fira att Malala vunnit WorldŽs ChildrenŽs Prize 2014.

Prisutdelning pÄ Gripsholms slott 

Dagen efter presskonferensen som genererade artiklar i flera tidningar och inslag i Sveriges Radio Malmöhus Äkte Nora Ali och tre andra klasskompisar tillsammans med pedagogerna till Mariefred för att vara med pÄ den högtidliga prisutdelningen pÄ Gripsholms slott. De fyra eleverna som Äkte valdes ut efter att ha fÄtt skriva en skriftlig ansökan.

- DÄ fick de trÀna pÄ att skriva en sÄdan text ocksÄ, sÄ sjÀlva ansökan blev i sig en pedagogisk uppgift för dem. De vi valde ut i Är var de som bÀst kunde koppla sitt deltagande till vad det skulle ge dem sjÀlva. Visa av dem kommer frÄn lÀnder dÀr tjejer inte fÄr gÄ i skolan, sÀger Cissi Andersson.

I Mariefred fick eleverna lyssna pÄ Malala som kommit för att ta emot priset ur drottning Silvias hand och de fick sitta i samma sal som bÄde kungligheter, barnrÀttskÀmpar och kÀndisar.

loreen

Nora Ali och sÄngerskan Loreen under kvÀllens middag.

- NÀr jag sÄg Malala trodde jag inte det var sant. Hon har ju till och med sagt nej till Obama, sÀger Nora Ali, som fick möjlighet att prata med tvÄ av de nominerade och Àven med flera kÀndisar, bland annat sÄngerskan Loreen som Àr en av WCP:s beskyddare.

Minne för livet 

För Nora Ali Àr besöket i Mariefred och arbetet med WCP ett minne för livet

- Det hÀr arbetet som vi gjort i skolan har lÀrt mig att uppskatta saker i mitt liv mer och vara tacksam för det jag har. Det har öppnat mina ögon för att alla inte har det lika bra som vi och lektionerna blev roligare. Det blev lÀttare att lyssna och alla ville bara höra mer, sÀger Nora Ali.

Text: Kajsa Sigvardsson
Foto: Kajsa Sigvardsson & Nora Ali
Foto pÄ Malala Yousafzai: Russell Watkins/Department for International Development. Available free under the terms of Crown Copyright/Open Government License/Creative Commons – Attribution.

↧

SprÄk och IT för nyanlÀnda pÄ Mosaikskolan

$
0
0

SprÄkutveckling Àr grunden i Lisas Lundkvists arbete. Hon undervisar i SO och Svenska som andrasprÄk pÄ Mottagningsskolan Mosaik. Lisa integrerar ofta IT i lÀrandet. Tillsammans med eleverna arbetar hon med t.ex. bloggar och Facebook-grupper.

Lisa Lundkvist

Lisas Lundkvist undervisar i SO och Svenska som andrasprÄk.

- Jag Àr inget tekniskt geni, men jag tror att det Àr viktigt att vÄga. Det kan inte bli sÄ fel, sÀger Lisa.

Mottagningsskolan Mosaik Àr den första skola nyanlÀnda ungdomar möter. PÄ skolan gÄr ca 180 elever frÄn 25 olika lÀnder i Äk. 7-9. Eleverna lÀser alla skolÀmnen. De förbereds inför fortsatta studier pÄ en annan grundskola eller gymnasium i Malmö.

Bloggar

- Jag började arbeta med bloggar för ett par Är sedan, nÀr jag undervisade i en Äk. 1 pÄ Sorgenfriskolan. Skolans inspirerande IT-pedagog Nils Nilsson presenterade idén. FrÄn början bloggade jag sjÀlv, det var mestadels information till förÀldrarna, sÀger Lisa.

Hon berÀttar att eleverna ofta besökte bloggen hemifrÄn. De visade gÀrna förÀldrar/vÄrdnadshavare vad de hade gjort, eller vad de skulle göra i skolan. Bloggen fick bra respons frÄn bÄde förÀldrar och elever.

- De vuxna började dessutom kommentera inlÀggen och dÄ hÀnde nÄgot. Barnen ville vara med och skapa inlÀggen. De började skriva och lÀgga in bilder. Och de tyckte att det var kul, sÀger Lisa och fortsÀtter:

- Vi pratar ofta om autentiska skrivsituationer, hÀr infann sig det naturligt. IstÀllet för att lÄsa in texterna i en skrivbok kunde barnen publicera dem pÄ bloggen. Texterna blev lÀsta av mÄnga andra, utanför skolan.

PĂ„ Mosaikskolan

PÄ Mosaikskolan undervisar Lisa i tvÄ klasser. I den ena klassen gÄr 9 elever och i den andra gÄr 15 elever. I den mindre klassen har eleverna liten eller ingen skolbakgrund. De Àr i början av sin lÀsprocess. Alla har Ànnu inte knÀckt lÀskoden. I den större klassen har eleverna skolbakgrund.

- IT gör vÀldigt stor nytta, speciellt i klassen med elever som har liten skolbakgrund. De har ett behov av att lÀra sig. Det finns sÄ mÄnga anvÀndbara digitala hjÀlpmedel, som t.ex. lexikon och upplÀsningsfunktioner. Dessutom behöver mÄnga av eleverna i den mindre klassen komma i kapp med den digitala kompetensen, sÀger Lisa.

Bloggar pÄ Mosaikskolan 

Lisa berÀttar att hon Àr i uppstartsfasen med klassbloggar pÄ Mosaikskolan. Hon lÀser t.ex. in texter och lÀgger upp bÄde texterna och ljudinspelningarna pÄ bloggen. Eleverna ska kunna lyssna och repetera. Ibland medverkar Àven eleverna i inlÀsningen.

Lisa lĂ€gger bland annat upp frĂ„gor till eleverna via bloggen, som hon vill att de ska besvara och kommentera. Exempel pĂ„ frĂ„gor kan vara ”Vad tyckte du om studiedagen?”, ”Vad Ă„t du till frukost i dag?”, ”Vad gjorde du i helgen?” eller ”BerĂ€tta nĂ„got du har lĂ€rt dig”.

digitala verktyg

”Genom sociala medier kan jag skapa situationer dĂ€r eleverna mĂ„ste kommunicera.”

Grupper pÄ Facebook

Lisa berÀttar att trots att mÄnga av eleverna saknar skriftsprÄk anvÀnder de flesta sociala medier, via smartphones.

- Alla kan hantera Facebook, sÀger Lisa.

I en tidigare introduktionsklass pÄ skolan startade Lisa en Facebook-grupp som eleverna kunde gÄ med i. Alla gick med.

- Efter det har jag fortsatt anvÀnda grupper pÄ Facebook till klasserna. Det Àr en bra kanal för att t.ex. pÄminna om gympaklÀder och förÀldramöten, lÀgga upp texter, dela lÀnkar och musikvideor. Det Àr vÀldigt lÀttillgÀngligt. Eleverna ser allt jag delar i gruppen, de engagerar sig, gillar, kommenterar och delar sjÀlva. De kommer dessutom enkelt i kontakt med mig om de vill frÄga nÄgot, sÀger Lisa.

Om en elev inte kommer till skolan har Lisa börjat skicka meddelande till eleven pÄ Facebook.

- Genom sociala medier kan jag skapa situationer dÀr eleverna mÄste kommunicera.

PÄ grund av att de anvÀnder grupperna pÄ Facebook behöver inte eleverna bli vÀn med Lisa. De kan ÀndÄ skicka meddelanden till varandra och konversera i gruppen.

- Det finns pedagoger som Àr rÀdda för att blanda ihop sina privatliv med yrkeslivet om man samtalar med eleverna pÄ Facebook. I och med att jag inte blir vÀn med eleverna kommer de heller inte Ät t.ex. mina privata statusuppdateringar. Men vi kan samtala i grupperna och skicka meddelanden.

Lust inför teknik

Lisa berÀttar att bÄde hon och eleverna kÀnner en lust inför teknik. Eleverna blir glada nÀr Lisa rullar in datorvagnen i klassrummet. PÄ skolan finns ocksÄ iPads. Ofta anvÀnder hon appar, exempelvis till elevernas fÀrdighetstrÀning.

- Vissa saker behöver verkligen nötas in. Appar kan göra det roligare. Eleverna kan t.ex. Àgna en liten stund varje dag, i nÄgra veckor, för att lÀra sig klockan via en app. Eller jobba med bokstavsinlÀrning eller ordförstÄelse, sÀger Lisa.

Hon menar ocksÄ att iPaden i sig Àr en stor tillgÄng, Àven om du inte vill lÀgga en krona pÄ appar eller program. Kameran och mikrofonen kan enkelt anvÀndas som lÀrverktyg.

VÄga! 

- VÄga prova! Man behöver inte göra det sÄ svÄrt. Flipped Classroom till exempel behöver inte vara avancerade filmer. Det kan rÀcka med att lÀgga upp exempelvis text och spela in ljud. Om du fastnar kan eleverna hjÀlpa dig. Och var inte rÀdd för att frÄga kollegor om hjÀlp. Det finns mÀngder av Facebook-grupper som man kan gÄ med i för att fÄ stöd. Gör det litet istÀllet för inte alls, avslutar Lisa.

HÀr hittar du Mosaikskolans pedagogiska bloggar.

Lisas apptips (NÄgra av apparna/programmen Àr gratis, andra kostar)

iMovie

 

iMovie – Ett roligt och enkelt sĂ€tt att skapa film för och med elever. Du kan vĂ€lja mellan fĂ€rdiga trailers eller skapa en helt egen film.


Book Creator

 

Book Creator – En bra app för att skapa e-böcker. Du kan lĂ€gga till bilder, film, text och ljud och sedan spara i iBooks. Finns till iPad och Android.


educreations

 

Educreations – Ett enkelt sĂ€tt att göra digitala genomgĂ„ngar, eller ”flippar”.  Den Ă€r vĂ€ldigt lĂ€tt att lĂ€ra sig för bĂ„da lĂ€rare och elever. Även ett bra sĂ€tt för eleverna att redovisa sina kunskaper i ett omrĂ„de.


puffin

 

Puffin – En bra webblĂ€sare som klarar av flash.


skolstil

 

Skolstil 2 – En enkel orbehandlingsapp som har inbyggd talsyntes.


Text och foto: Sara Arildsson
Foto pÄ elever: colourbox.com

↧

Sex i skolan

$
0
0

I slutet av augusti slĂ€pptes ett nytt, gratis stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisning: ”Sex i skolan – organisation, ansvar och innehĂ„ll i sex- och samlevnadsundervisningen”. Tre malmöpedagoger; Anna Schylander, Pia SĂ€rnevĂ„ng och Daniel Skarp, trĂ€ffas och samtalar om materialet.

Anna Schylander, KroksbÀcksskolan, Pia SÀrnevÄng, Agnesfrids gymnasium och Daniel Skarp, Agnesfrids gymnasium.

Samtalet inleds med att Linda Leveau, medförfattare till ”Sex i skolan” och projektledare för SĂ„Sant berĂ€ttar lite om materialet:

Linda Leveau

- Materialet kom till för att beskriva vad god kvalitet pÄ sex- och samlevnad Àr. Vi som har tagit fram det Àr ett nationellt nÀtverk. Tillsammans har vi nÄgra hundra Ärs erfarenhet av att arbeta med sex- och samlevnadsfrÄgor.

De första 13 sidorna handlar framför allt om organisation, struktur och pedagogers kompetens. Sedan följer förslag pÄ innehÄll i undervisningen utifrÄn lÀroplanerna för grund- och gymnasieskolan. Materialet Àr ocksÄ en kortfattad genomgÄng pÄ hur vi kan arbeta norm- och metodmedvetet.

- Jag tror att det första kapitlet Àr viktigt för att lyckas. Det Àr tydligt att ett fungerande arbete med sex- och samlevnadsfrÄgor mÄste organiseras uppifrÄn, sÀger Anna.

Lektionsförslagen

- NÀr jag lÀser lektionsförslagen för religion och svenska bekrÀftar de mÄnga av de frÄgor som vi jobbat med, tillsammans med SÄSant. Vi har inte genomfört allting Ànnu, men vi har bl.a. pratat om normer och religionens inverkan pÄ sexualiteten och nedÀrvda förestÀllningar. Vi har Àven tittat pÄ det tredje könet och diskuterat olika aspekter pÄ kön, sÀger Pia.

- Jag undervisar i bl.a. SO. NÀr jag tittar pÄ lektionsförslagen för samhÀllskunskap och religion inser jag att vi har pratat om mÄnga punkter. Men inte i historia och geografi, sÀger Daniel och fortsÀtter:

- Det finns mÄnga bra idéer och förslag i materialet. Vi fÄr tÀnka om och fÄr in fler perspektiv. MÄnga kanske ocksÄ tror att sex- och samlevnad i skolan Àr nÄgot annat, inte t.ex. genus, musik, religion, slöjd.

- Det Àr bra och roligt att modersmÄl finns med i materialet. Som Àmne hamnar det ofta pÄ sidan om, sÀger Anna.

Stöd, lokal planering och referensgrupp

Alla tre Ă€r överens om att materialet kan vara ett bra stöd. Ingen av dem tycker att det kĂ€nns pĂ„tvingat att anvĂ€nda det i undervisningen. De tror att ”Sex i skolan” kan underlĂ€tta och medvetandegöra arbetet med sex- och samlevnad.

- Det finns en viss risk att materialet landar i knÀt pÄ de lÀrare som undervisar i gymnasiegemensamma Àmnen. DÀrför Àr det viktigt att det finns en lokal arbetsplan för sex- och samlevnad pÄ skolan. PÄ det sÀttet kan man enkelt fÄ in karaktÀrsÀmnena, sÀger Pia.

- Att ha en referensgrupp med elever Àr ocksÄ viktigt. NÀr vi skaffade det lÀrde vi oss att vi hade börjat frÄn fel hÄll med sex- och samlevnadsundervisningen, sÀger Anna och fortsÀtter:

- Man ska inte bli lurad att tro att eleverna kan en massa heller, bara för att de har tillgÄng till nÀtet.

Pedagogers kompetens

Alla tre Àr ense om att fortbildning för pedagoger i sex- och samlevnadsfrÄgor Àr viktigt.

- Vi har fÄtt en hel del utbildning av SÄSant. Det Àr sÄ skönt med nÄgon som kommer utifrÄn, som följer upp och strukturerar arbetet. Tack vare utbildningen kÀnner jag mig mer bekvÀm i att svara och prata vidare kring elevernas spontana frÄgor, sÀger Pia.

- Jag hade gÀrna sett att materialet hade fördjupat fritidspedagogerna och fritidsledarnas roll, sÀger Anna.

I den bÀsta av vÀrldar 

- Drömscenariot Àr att varje lÀrare tar sitt ansvar i sitt Àmne. PÄ min skola Àr det ganska nÀra hur vi arbetar. Men sex- och samlevnadsfrÄgor konkurrerar ocksÄ med mycket annat, sÀger Anna.

- Jag skulle vilja se en förÀndring av attityderna i korridorerna, sÀger Daniel.

Samsyn och pÄminnelse 

- Malmö stad har satsat mycket pÄ sex- och samlevnadsundervisning. Vi vet att det inte rÀcker med en temadag hÀr och dÀr. Det Àr ett arbete som mÄste bedrivas kontinuerligt. Det Àr superviktigt med samsyn, sÀger Pia.

- ”Sex i skolan” kan bĂ„de verka pĂ„minnande och visa pĂ„ hur vi ska undervisa kring sex- och samlevnad. Det Ă€r inte frivilligt. Vi ska göra det. Och jag tror att materialet kan vara en fantastisk hjĂ€lp, som dessutom vĂ€cker nya idĂ©er, sĂ€ger Anna avslutningsvis.

Klicka pÄ bilden för att komma till materialet.

Stödmaterialet ”Sex i skolan – organisation, ansvar och innehĂ„ll i sex- och samlevnadsundervisningenâ€Â Ă€r framtaget av Lunds kommun, Malmö stad, Kommunförbundet SkĂ„ne, Region SkĂ„ne, RFSU, Stockholms lĂ€ns landsting, Landstinget i Östergötland.

Foldern skickas ut till samtliga Sveriges ca 5 500 grund- och gymnasieskolor och finns att ladda ner som pdf nedan (eller om du klickar pÄ bilden hÀr bredvid).

Ladda ned foldern ”Sex i skolan”

 

Materialet har tagits fram av: 

Klara Abrahamsson, f.d. utbildningssamordnare, Lunds kommun
Carina Andersson, kurator, Adlongruppen, LiO
Anders Ehinger, hiv/STI-samordnare, Adlongruppen, LiO
Selina Eriksson, tidigare medarbetare pÄ Göteborgs stad
ThérÚse Juvall, skol- och utbildningsansvarig, Lafa, Sll
Christina Höckerbo Kennberg, lÀrare, Adlongruppen, LiO
Linda Leveau, projektledare, Malmö stad, KFSK och Region SkÄne
Hans Olsson, sakkunnig sexualundervisning, RFSU

Samtalsledare: Sara Alfredsson, SÄSant
Text och foto: Sara Arildsson

 

↧
↧

Sex och samlevnad i skolan

$
0
0

Vad Ă€r sex och samlevnad? Det Ă€r en av frĂ„gorna som pĂ„ ett mĂ„ngfacetterat sĂ€tt besvaras i  ”Sexualitetskunskap – Ett stödmaterial till undervisning i sex & samlevnad, jĂ€mstĂ€lldhet och likabehandling”. Det Ă€r ett nytt material med samlade erfarenheter, som slĂ€pps den 7 september. 

Linda Leveau och Sara Alfredsson

Linda Leveau, projektledare och metodboksförfattare och Sara Alfredsson, processledare och lĂ€rare arbetar med att utveckla sex & samlevnadsundervisningen i projektet ”SĂ„Sant”, Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI). De har tillsammans med Simon Ceder författat ”Sexualitetskunskap – Ett stödmaterial till undervisning i sex & samlevnad, jĂ€mstĂ€lldhet och likabehandling”.

Erfarenheter och input 

-  ”Sexualitetskunskap” bygger pĂ„ SĂ„Sants erfarenheter, med stor input frĂ„n pedagoger och elever. Det Ă€r viktigt för oss att materialet bygger Ă€ven pĂ„ elevernas röster, inte bara vuxenröster, sĂ€ger Sara.

- Det riktar sig till alla pedagoger i skolan, bÄde i grundskolan och pÄ gymnasiet. Och det Àr ett erfarenhetsdokument, inte ett metodmaterial, sÀger Linda och fortsÀtter:

- Vi vill ta vara pÄ de erfarenheter som vi har och sprida dem, sÄ att inte hjulet behöver uppfinnas igen. Genom att anvÀnda materialet kan du utgÄ frÄn det dina kollegor redan tagit fram.

Sexualitetskunskap kostar 50kr och kan bestÀllas och laddas hem frÄn malmo.se/cpi

Vad Àr sex och samlevnad?

Materialet Àr stöd till undervisning i sex & samlevnad, lika behandling och jÀmstÀlldhet.

”Sexualitetskunskap” Ă€r uppbyggt kring sex olika teman:

-       Relationer
-       Sexualsyn
-       Sex
-       Kropp
-       InformationsvÀgar
-       Makt

- Materialet berör Àven bedömning. Det handlar ocksÄ om hur man pÄ skolan kan organisera sig för att arbeta med sex & samlevnad, sÀger Linda.

- InnehÄllet Àr lÀttöverskÄdligt och uppbyggt i matriser, nÄgot som gör det vÀldigt enkelt att hitta i, sÀger Sara.

- Dessutom Àr det vÀldigt snyggt, sÀger de bÄda, skrattar lite och fortsÀtter:

- I ”Sexualitetskunskap” finns ett collage som du kan anvĂ€nda i undervisningen. Vi har Ă€ven tagit fram affischer med nyckelord, som ska vara anvĂ€ndbara bĂ„de i lĂ€rarrummet och i lektionssalen.

Ämnesövergripande

SÄSant ser vinster i att arbeta Àmnesövergripande med sex & samlevnadsundervisningen.

- Det blir oftast roligare och bÀttre bÄde för eleverna och lÀrarna, sÀger Sara.

- I ”Sexualitetskunskap” finns nĂ„gra förslag pĂ„ Ă€mnesövergripande arbeten. Men framförallt Ă€r det viktigt att knyta Ă€mnet till vardagen. Det Ă€r viktigt och verkligt. Det gĂ„r ju t.ex. att jobba med statistik kring könssjukdomar eller berĂ€kna hur stor sannolikheten Ă€r att trĂ€ffa nĂ„gon att bli kĂ€r i, eller hur hĂ„llbar en kondom Ă€r, sĂ€ger Linda.

- Det Ă€r viktigt att sĂ€tta Ă€mnet i kontext och ”Sexualitetskunskapâ€Â Ă€r Ă€ven kopplat till skolans Ă€mnes- och kursplaner, sĂ€ger Sara.

För de yngre eleverna tipsar Linda och Sara om att arbeta med att analysera sagor och prata om normmedvetenhet.

- Oavsett elevernas Älder Àr det viktigt att man utmanar sig och sina elever med nya tankar och perspektiv, sÀger Sara.

”Sexualkunskap” kommer bĂ„de att finnas i tryckt form och som en interaktiv PDF.

- Vi vill uppmuntra till elevmedverkan, sÄ att du i materialet kan fÄ med t.ex. frÄgor frÄn eleverna, sÀger Linda.

SÄSant

Det har funnits kritik riktad mot just undervisning i sex & samlevnad,  bl.a. att det inte har skett i kontiniutet. Dessutom Àr det ofta vÀldigt lite sex & samlevnadsundervisning pÄ gymnasiet. SÄSant försöker hitta vÀgar ur detta.

- Vi har en satsning mot grundskolan. Bland annat ska Àmnet Livskunskap integreras i övriga Àmnen. Och vi arbetar ocksÄ med fem gymnasieskolor just nu, sÀger Sara.

- PÄ uppdrag av Kommunförbundet SkÄne arbetar jag Àven med att utbilda fler nyckelpersoner. Förhoppningen Àr att liknande arbete som SÄSant ska bedrivas i 33 kommuner i regionen. Vi vill sprida vÄra erfarenheter och kunskaper vidare, sÀger Linda och fortsÀtter:

- Om du behöver stöd och hjÀlp pÄ din skola med sex & samlevnadsundervsining ta gÀrna kontakt med oss. Vi kan bl.a. hjÀlpa till med att se över hur organisationen och strukturen ser ut, hur ni kan arbeta innehÄllet och göra det Àmnesövrgripande. Vi kan ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon annan skola som arbetar med samma frÄga och hitta möjliga samarbeten.

- Vi har ocksÄ kompetensutveckling för pedagoger, dÀr skolÀmnet kopplas till sex och samlevnadsundervisningen. Det hÀnder mycket kring frÄgan om sex & samlevnad just nu. Det finns mÄnga aktiva genuspedagoger runtom i Malmö och hela vÄr avdelning Relationer & Likabehandling Àr en resurs med stor bredd, sÀger Sara och fortsÀtter:

- Vi arbetar för att fler skolor ska lÀra av varandra. Det finns mÄnga skolor och aktiva lÀrare som har tÀnkt till kring frÄgan.

Releasefest

Fredagen den 7 september, mellan kl. 15-17 pĂ„ Debaser i Malmö, arrangerar SĂ„Sant en releasefest för stödmaterialet ”Sexualitetskunskap”.

- Festen Àr öppen för alla som Àr intresserade. Och vi kommer att ha hemliga gÀster, snittar och lÀsk. Vi kommer att presentera materialet lite kort och de första hundra som anlÀnder fÄr varsit ex, sÀger Sara.

- Lite senare i höst kommer Àven fler aktiviteter, sÀger Linda och avslutar:

- Det Àr verkligen en ynnest att fÄ arbeta med de hÀr frÄgorna!

SÄSant bloggar pÄ Pedagog Malmö.

BestĂ€ll ”Sexualitetskunskap – Ett stödmaterial till undervisning i sex & samlevnad, jĂ€mstĂ€lldhet och likabehandling”.

 

Text och foto: Sara Arildsson

↧

Medieproduktioner pÄ engelska med SO-innehÄll

$
0
0

anna_g_lindangen_02_510

Elever i Äk 7-9 pÄ LindÀngeskolan fÄr gestalta SO-kunskaper pÄ engelska med hjÀlp av olika digitala medieproduktioner.

Anna Grelinder Àr sprÄklÀrare i engelska och franska pÄ LindÀngeskolan i Äk 7-9. NÀr hennes elever ska utveckla sin förmÄga att uttrycka sig i tal och text pÄ engelska anvÀnder hon ofta stoff frÄn kollegans undervisning i SO. Ibland Àr slutmÄlet en PowerPoint eller en film. NÀr eleverna gör sina medieproduktioner talar de engelska bÄde under arbetsprocessen och i slutprodukten.

HÀr Àr ett exempel frÄn Äk 8 dÀr elever gestaltar den Franska Revolutionen med en animerad film:

Animerad film med StopMotion-teknik

För att göra en animerad film anvÀnde eleverna plastfigurer och StopMotion-teknik. Det innebÀr att de tar mÄnga stillbilder av ett eller flera föremÄl som mellan varje fotografering har flyttats nÄgot.

Eleverna anvÀnde en vanlig digitalkamera som monterats fast. PÄ en dator redigerades bilderna ihop till en film. LÀs mer om enkel Stop Motion hÀr.

animation_fr_rev_230Under arbetet med filmen var eleverna uppdelade i fem grupper. Varje grupp ansvarade för varsin del av den franska revolutionens förlopp som de skulle illustrera med en filmsekvens. De fem filmsekvenserna redigerades sedan ihop till en enda film. Som stöd för arbetet hade eleverna en Lokal Pedagogisk Planering (LPP) dÀr de kunde se vad de skulle uppnÄ med arbetet.

- För att veta hur de skulle börja sin sekvens sÄ att den skulle passa ihop med föregÄende sekvensen och hur ska de avsluta för att den ska passa ihop med nÀsta sekvens var de ocksÄ tvungna att kommunicera med de andra grupperna, berÀttar Anna.

NÄgot som fÄr ta tid

Skolans IT-pedagog/idrottslÀrare Mattias Isberg handledde eleverna i skapandet av filmen. Varje grupp fick skapa vars en animerad sekvens pÄ 20-50 sekunder. Vid ett annat lektionstillfÀlle lade grupperna till texter, berÀttarröst och ljudeffekter. NÀr alla filmsekvenserna redigerats ihop blev det en film pÄ totalt 6 minuter. Filmprojektet tog totalt 9 lektioner under tre veckor.

Anna tycker inte att arbetet med att skapa animationer tog sÄ lÄng tid som man skulle kunna tro.

- Samtidigt tycker jag att sÄdant hÀr arbete mÄste fÄ ta tid. Visserligen har jag kanske inte samma stress som kollegor i andra Àmnen vad gÀller faktastoff. Vad jag frÀmst ska uppnÄ Àr att eleverna ska vÄgar prata och kunna uttrycka sig pÄ engelska.

Bakom kulisserna under skapandet av ”The French Revoulotion” (Stop Motion film)

Filmanalys

Anna ger exempel pÄ andra sÀtt dÀr hon anvÀnder sig stoff frÄn SO-undervisningen.

- Innan eleverna lĂ€ste om den franska revolutionen hade eleverna lĂ€st om en annan revolution; det Amerikanska Frihetskriget. DĂ„ tittade vi pĂ„ spelfilmen “The Patriot” med engelskt tal. Efter filmen gjorde vi en kritisk filmanalys. PĂ„ engelska diskuterade vi sedan skillnaden mellan filmen och det de hade lĂ€rt sig om frihetskriget under SO-lektionerna. Det var vĂ€ldigt nyttigt för dem att jĂ€mföra, berĂ€ttar Anna.

Datorerna ett medel inte ett mÄl

Anna menar att hon egentligen inte har varit sÀrskilt intresserad av datorer. Anledningen till att hon började anvÀnda digitala verktyg i undervisningen var att hon ville hitta nÄgot annat Àn att bara utgÄ frÄn en bok och stÀlla frÄgor om innehÄllet.

Skolverkets kompetensutveckling i ‘Praktisk Media & IT-kunskap’ (PIM) hjĂ€lpte henne att komma igĂ„ng. Anna utnyttjade tillfĂ€llet att göra en film hon kunde anvĂ€nda i undervisningen. Även hĂ€r integrerade hon engelska med SO. Se Annas film om D-day hĂ€r.

Ett sÀtt att befÀsta kunskaper

Anna upplever att de digitala verktygen kan bidra till att skapa motivation och engagemang hos eleverna. Hon upplever ocksÄ elevernas skapande av medieproduktioner gör att kunskaper sÀtter sig pÄ ett annat sÀtt.

- Ett Är efter eleverna hade gjort sin animerade film om Franska Revolutionen kunde de fortfarande redogöra för revolutionens skeenden. Jag tror inte de hade kommit i hÄg pÄ samma sÀtt om de hade fÄtt redogöra för sina kunskaper genom att svara pÄ kontrollfrÄgor pÄ ett papper, sÀger Anna.

Digital kompetens

Anna vill visa eleverna olika anvÀndningsomrÄden för digitala verktyg.

- Ungdomarnas liv kretsar hela tiden runt deras mobiltelefoner. Samtidigt som de pÄ ett sÀtt Àr vÀldigt digitala kan de ocksÄ vÀldigt, vÀldigt lite.

Av den anledningen introducerar Anna successivt olika digitala verktyg. I Äk 7 har de fÄtt göra PowerPoint-presentationer. Under Äk 8 har de fÄtt göra StopMotion-filmer och i Äk 9 gör de Digitala berÀttelser dÀr de anvÀnder fria bilder pÄ nÀtet.

- Men för att det ska fungera med sÄdana projekt mÄste klassen ocksÄ ha en viss diciplin. DÀrför gÀller det ocksÄ att arbeta in grundlÀggande datorhantering och rutiner för arbetet.

- SjÀlv har jag bara vÀldigt grundlÀggande IT-kunskaper men nÀr vi vÀl sÀtter igÄng kÀnns det ofta som att det Àr de som lÀr mig.

Ritanimation om Blittzkriget

En ritanimation om ”Blittzkrieg” Ă€r ett exempel pĂ„ vad nĂ„gra elever i Ă„k 9 har gjort utan handledning av nĂ„gon vuxen. Anna kan inte riktigt redogöra för hur de har gjort filmen. Men tydligen kan det bli sĂ„ hĂ€r bra nĂ€r lĂ€raren ger ansvar och möjlighet tillsammans med nĂ„gra riktlinjer för arbetet:

Text & Foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö

 

bild_grey_line

 

Mer om LindÀngeskolan:
LÀxhjÀlpsfilmer för högre mÄluppfyllelse pÄ Högaholm- och LindÀngeskolan.

 

 

↧

LÀxhjÀlpsfilmer för högre mÄluppfyllelse pÄ Högaholm- & LindÀngeskolan

$
0
0

LÀrare pÄ Högaholmsskolan och LindÀngeskolan har under vÄrterminen börjat göra lÀxhjÀlpfilmer för eleverna. I dagslÀget ligger det 17 filmer pÄ skolans YouTube-kanal. YouTube-filmerna Àr en del av Ätta utvecklingsomrÄden pÄ Högaholm- & LindÀngeskolan.

Hur ska vi fÄ bÀttre mÄluppfyllelse pÄ Högaholmsskolan och LindÀngeskolan? Det frÄgade sig ledningsgruppen pÄ bÄda skolorna efter det att skolinspektionen varit pÄ besök och kommit med kritik. Nu ville man inom ledningsgruppen ha verkstad, inte bara ha snack. Ledningsgruppen bestÀmde Ätta utvecklingsomrÄden och fördelade slumpvis samtliga undervisande lÀrare i grupper. En grupp för varje utvecklingsomrÄde:

  • Lokal pedagogisk planering
  • Undervisning och metoder
  • Formativ bedömning
  • Elevinflytande
  • Trygghet & studiero
  • Skola & omvĂ€rlden
  • Kompensatoriska hjĂ€lpmedel
  • IT i undervisningen

Fokus pÄ mÄluppfyllelse genom IT i undervisningen?

Pedagog Malmö trÀffar tre av lÀrarna som var med i utvecklingsgruppen för IT i undervisningen: Mattias Isberg, idrottslÀrare och IT-pedagog, Barbro Mauritsson, Ma-No-lÀrare och Fredric Svensson Ma-No-lÀrare.

Mattias hade av ledningsgruppen fÄtt i uppdrag att vara gruppens fokushÄllare, att ansvara för att gruppen verkligen hade fokus pÄ att gruppens arbete i förlÀngningen skulle leda till bÀttre mÄluppfyllelse för eleverna. FokushÄllarna i varje grupp har regelbundet haft Äterkopplingsmöten med ledningsgruppen.

Barbro Mauritsson, Mattias Isberg och Fredric Svensson.

God blandning av pedagoger

Mattias berĂ€ttar att gruppens styrka lĂ„g i att alla hade olika kompetenser och erfarenheter. Ledningsgruppen ville att det i varje grupp skulle finnas ett samarbete mellan lĂ€rare som undervisar yngre respektive Ă€ldre barn och Ă€ven lĂ€rare frĂ„n bĂ„da skolorna. I gruppen ”IT i undervisningen” var  IT-erfarenheterna högst varierande – vilket ocksĂ„ var meningen.

- Av den anledningen var det ganska naturligt att jag som skolans IT-pedagog fanns med i den gruppen för att stötta det tekniska handhavandet, sÀger Mattias Isberg.

Inventering av nulÀge och önskad situation

Alla utvecklingsgrupper trÀffades under cirka sex mÄnader var tredje vecka, pÄ eftermiddagstid dÄ lÀrarna i vanliga fall har spÄrmöten. IT-gruppen började med att inventera nulÀget vad gÀller IT i undervisningen. Vad ville de se mer av? Vilka behov fanns? DÀrefter diskuterade man önskad situation och spÄnade friskt. NÀsta steg var att ta tag i det som var realistiskt och möjligt att genomföra.

- Hur som helst finns det saker  som begrÀnsar möjligheter sÄsom ekonomi. Men vi satsade pÄ tre delomrÄden, berÀttar Mattias: 

  • lĂ€nksamling över webbresurser (samlas i PedNet/FirstClass)
  • materialbank med PowerPoints, Notebooks och PDF:er (samlas i PedNet/FirstClass)
  • filmade lĂ€rargenomgĂ„ngar s.k. lĂ€xhjĂ€lpsfilmer

Filmer som stöd för eleverna

Gruppen har hÀmtat mycket inspiration frÄn Khanacademy, en engelsk webbplats med lÀrande filmer. De har Àven inspirerats av svenska lektionsgenomgÄngar pÄ nÀtet, gjorda av lÀrare pÄ andra skolor i Sverige.

- Det Àr klart att man kan ge eleverna en adress till en YouTube-film. Men vi tror det finns en vinst i att det Àr just vi, deras egna lÀrare, som gör genomgÄngarna pÄ filmerna, sÀger Barbro.

Fredric hÄller med och tror att det Àr av betydelse att eleverna har en relation till den som har gjort filmen.

- Vi lÀrare fÄr ocksÄ en annan Äterkoppling av eleverna. Det kan vara bra för en sjÀlv som lÀrare att man sjÀlv tittar pÄ sin undervisning och hur man förklarar nÄgot pÄ bÀsta sÀtt, sÀger Fredric.

- VÄra filmer behöver inte bara vara för lÀxhjÀlp. De kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt och vara ett komplement till genomgÄngarna i klassrummen, om t.ex. en elev har missat en lektion, sÀger Fredric.

- De kan t.ex. fÄ till hemuppgift att de ska titta pÄ en film innan vi trÀffas, eller repetera nÄgra omrÄden före prov genom att titta pÄ filmerna.

- För mÄnga av vÄra elever kan det vara svÄrt att ta till sig en lÀst text. Det kan vara lÀttare att fÄ nÄgot förklarat för sig pÄ ett mer visuellt sÀtt och att man kan se det om och om igen, sÀger Barbro.

- Det finns en grÀns för hur mÄnga gÄnger man som elev vÄgar frÄga nÀr man inte fattar. Men en film kan man se hur mÄnga gÄnger som helst. Det Àr viktigt att filmerna Àr korta och lÀtta att ta till sig, sÀger Fredric.

LÀxhjÀlpsfilmer pÄ YouTube

I dagslÀget ligger det sjutton filmer pÄ LindÀngskolans YouTube-kanal kategoriserade under Àmnesrubriker. MÄlsÀttningen Àr att det ska bli en vÀxande bank. Idag Àr det 17 filmer, om ett Är kanske 120 filmer.

- Det Àr nÀr vi har bredden pÄ filmer som det blir ett starkt verktyg, menar Mattias. Kanske kan det Àven öka pÄ vi-kÀnslan inom skolomrÄdet, tillÀgger han.

Höjer lÀrarnas IT-kompetens

Som IT-pedagog var Mattias noga med att förmedla att filmerna inte fick vara för perfekta och avancerade.

- De fÄr inte skapa Ängest hos övriga pedagoger eller att man aldrig mer orkar göra nÄgon film. Vi i gruppen var överens om att man ville satsa mer pÄ innehÄll Àn pÄ redigering, berÀttar Mattias.

- Ja, det ska inte ta en timma att rigga utrustning. Bara pÄ med headset , starta datorn och sÄ ska man vara igÄng pÄ ett par minuter, sÀger Barbro.

- NÀr man har gjort nÄgra filmer sÄ gÄr det av sig sjÀlv, och dÄ kanske man kan förbÀttra sina filmer och bli inspirerad av hur kollegor gör sina filmer, sÀger Barbro.

- Jag kan inte precis skryta med mina bilder. Jag ritar som jag gör i klassrummet, sÀger Barbro och förtydligar att det inte handlar om att göra perfekta filmer.

- Arbetet med att öka mÄluppfyllelsen med IT har ökat IT-kompetensen bland lÀrarna gruppen. Det Àr ocksÄ positiv bieffekt, sÀger Mattias och ler.

- Hade jag inte varit med i den hÀr utvecklingsgruppen, hade jag aldrig gjort nÄgra filmer, sÀger Barbro. Jag hoppas att fler ska vÄga och att mitt bidrag ska göra att fler vÄgar.

Gruppens arbete har redan inspirerat kollegor som inte har ingÄtt i IT-gruppen. Mattias berÀttar att han redan har fÄtt visa nÄgra lÀrare hur man gör.

SkÀrminspelningstjÀnst

NÀr lÀrarna gör sina lÀxhjÀlpsfilmer spelar de in det som pÄ datorskÀrmen. DÄ anvÀnder de sig av en skÀrminspelningsverktyg som heter Screen-o-matic. Det Àr en online-tjÀnst vilket innebÀr att du jobbar i verktyget direkt pÄ Internet. Du behöver inte installera nÄgon programvara pÄ din dator. Du gÄr helt enkelt till tjÀnstens hemsida www.screencast-o-matic.com, loggar in pÄ ditt konto och klickar pÄ knappen för inspelning. Screen-o-matic hamnar dÄ i bakgrunden och som lÀrare utför du det du vill visa i den programvara som du har valt att jobba i. NÀr inspelningen Àr klar sparar du filmen pÄ din dator och/eller publicerar pÄ YouTube.

- Vi har köpt licens som ger oss möjlighet att redigera filmerna vid ett senare tillfÀlle om man inte vill göra det med en gÄng. DÄ slipper man ocksÄ en vatten-stÀmpel med verktygets logotype. Licensen kostar inte sÄ mÄnga kronor.

Spelar in genomgÄngarna pÄ interaktiva skrivtavla

Mattias berÀttar att de inför arbetet med att göra skÀrminspelningar köpte in en Tablet, en digital ritplatta. Tanken var att de skulle göra skÀrminspelningarna pÄ den. Men gruppen tyckte det var enklare att göra sina genomgÄngar pÄ skolornas interaktiva skrivtavlor. De har Smart Board-tavlor och har oftast jobbat i den tillhörande mjukvaran Notebook. Hörlurar med mikrofon kopplas till tavlans dator. Sedan var det bara att prata, rita, skissa infoga bilder i Notebook under tiden som Screen-o-matic spelade in.

Jobbigt att höra sin egen röst

Alla i gruppen tycker det har varit lite jobbigt att höra sin egen röst i filmerna.

- Jag har fortfarande inte vant mig, men jag gör det ÀndÄ, sÀger Mattias.

Gruppdeltagarna har jobbat om 2-3 stycken nÀr de har gjort inspelningarna. De har haft roligt och skrattat gott Ät alla felsÀgningar och misstag. Barbro berÀttar att hon helst jobbade sjÀlv. Hon ville inte att andra skulle stÄ och lyssna nÀr hon gjorde fel.

- Det Àr pÄ gott och ont att inte ha nÄgon att dela sina misstag med. Jag fick stÄr dÀr i min ensamhet och le Ät mig sjÀlv och mina misstag, sÀger Barbro och skrattar.

Nya grupper inom utvecklingsomrÄdena

Under nÄgra onsdagseftermiddagar i maj 2012 redovisade alla grupperna sitt arbete för varandra och för ledningsgruppen.

- Det har varit vÀldigt tydligt att skolledningen har velat se utveckling pÄ skolan och att man vill att den hÀr bollen hela tiden ska vara i rullning, sÀger Mattias och fortsÀtter:

- DÀrför fortsÀtter utvecklingsarbetet under kommande lÀsÄr 2012-13.

YouTube-kanal för Högaholm- & LindÀngeskolans LÀxhjÀlpsfilmer: http://www.youtube.com/channel/UCDEeCAcXDaMIGBSSXU0E3Eg

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö

↧

”Alla behövs”– En julkalender med vĂ€rdegrund

$
0
0

Årets julkalender pĂ„ Pedagog Malmö heter ”Alla behövs!”. Den Ă€r skapad av eleverna i 6 A pĂ„ Högaholmsskolan. MĂ„let med kalendern Ă€r att visa att alla mĂ€nniskor har lika vĂ€rde och att alla behövs i ett samhĂ€lle. Julkalendern Ă€r i filmformat. Den bestĂ„r av intervjuer med personer som verkar i Högaholm.

Maja Bergqvist

Maja Bergqvist, lÀrare i so, svenska och bild pÄ Högaholmsskolan

- Jag vill att eleverna ska ha en positiv framtidstro och kĂ€nna stolthet över sitt omrĂ„de. I julkalendern visar vi upp det fina omrĂ„de som eleverna bor och verkar i, sĂ€ger Ann-Maria ”Maja” Bergqvist. Maja arbetar som lĂ€rare i SO, svenska och bild pĂ„ Högaholmsskolan. IdĂ©n till kalenderns innehĂ„ll kommer frĂ„n Maja och hon har stöttat eleverna i processen.

- Alla ska vilja bo eller arbeta i Högaholm! Jag vill dessutom att de som arbetar och bor i Högaholm ska veta vilka fina ungdomar det finns i omrÄdet. Skolan behöver komma ut i arbetslivet.

VĂ€rdegrund

Maja fick frÄgan om hon och hennes klass ville skapa en julkalender till Pedagog Malmö. Riktlinjerna var inga. De fick anvÀnda bilder, film, text och forma innehÄllet som de ville.

- Tankarna började pÄ en gÄng. Pedagog Malmö har mÄnga besökare. Det Àr en fantastisk möjlighet för mig och klassen att visa vad vi stÄr för. Det tog ungefÀr en timme innan jag visste att den skulle handla om vÀrdegrund. Alla mÀnniskor Àr lika mycket vÀrda, oavsett var man kommer ifrÄn och vad man har i bagaget, sÀger Maja.

Bemötande av andra malmöbor 

Under en studiedag föll pusselbitarna pÄ plats. Kalendern skulle handla om bemötandet av andra malmöbor. Dessutom vÀvs skolans likabehandlingsplan, Lgr11, svenska och SO in. Filmandet gÄr in under bildÀmnet.

julkalender-SMALL- Det finns mÄnga mÀnniskor i Högaholm och LindÀngen som kÀmpar men aldrig syns. Det Àr inte finare att vara advokat Àn att arbeta pÄ Willys. Men personal pÄ Willys fÄr sÀllan kred för sitt arbete. Alla behövs! Det Àr viktigt att ge eleverna hopp om framtiden och visa pÄ möjligheter.

Lista jobb

Maja ville visa eleverna den stora variation av yrken som finns i omrÄdet. Tillsammans listade de alla jobb som kan finnas i Högaholm och LindÀngen. Eleverna fick sedan skriva en önskelista med vilka arbetsplatser de ville besöka.

- Vi jobbar med funktionell skrivinlÀrning. De nationella proven innehÄller ofta uppgifter dÀr eleverna ska motivera ett val eller en Äsikt. De fick öva pÄ detta genom att motivera valet av arbetsplats samt vad de ville veta om yrket, sÀger Maja.

Vill du bli intervjuad?

Eleverna delades in i grupper om tre. De skapade affischer med frĂ„gan ”Vill du bli intervjuad?”. Dessutom skrev de inbjudningsbrev till olika arbetsplatser dĂ€r de stĂ€llde samma frĂ„ga.

Maja gick sedan ut med klassen. Hon stÀllde sig vid en samlingsplats, medan eleverna gick ivÀg till olika arbetsplatser och delade ut inbjudningsbreven.

- Vi hade diskuterat innan hur man presenterar och uppför sig, samt vikten av att visa respekt och hÀnsyn. De flesta eleverna blev vÀldigt vÀl bemötta pÄ arbetsplatserna, sÀger Maja.

brev

Klipp frÄn inbjudnings- och bekrÀftelsebrev.

Omfattande arbete 

Efter ungefÀr tvÄ veckor var alla intervjuer pÄ plats, 22 arbetsplatser var inbokade. Maja berÀttar att det emellanÄt nÀstan kÀndes övermÀktigt, men att det gick att knyta ihop till slut.

- Det enda jag i princip har gjort utan elevernas delaktighet Àr att schemalÀgga intervjuerna.

Maja och eleverna förberedde intervjuerna grundligt. Eleverna besökte arbetsplatserna en gÄng till och lÀmnade ett bekrÀftelsebrev. I klassen skrev de Àven intervjufrÄgor som sammanstÀlldes och tydliggjordes.

Filmat med iPad

Julkalenderns avsnitt Àr filmade med iPad. Eleverna har fÄtt lÀra sig att hantera iPaden och redigera film. De filmade under fyra veckor och tvÄ veckor lades till redigering.

- Det hade gÄtt fortare om alla elever filmade samtidigt, men sÄ gjorde vi inte. Vi anvÀnde oss av en iPad i taget. Filmerna Àr sÄ autentiska som möjligt. De ska vara lekfulla och inte alltför uppstyrda. SÄ hÀr ser mÀnniskor ut, sÀger Maja.

Efter intervjuerna har eleverna skrivit tackbrev till alla aktörer. PÄ en av arbetsplatserna fick eleverna extra mycket beröm.

- NĂ€r jag tittade pĂ„ det filmade materialet frĂ„n den arbetsplatsen sĂ„g jag en varm mĂ€nniska. Jag bestĂ€mde mig för att personligen gĂ„ dit och tacka ocksĂ„. ”Jag kĂ€nner inte dig men du har trĂ€ffat mina elever”, sĂ€ger Maja och ler stort.

nummerRoligt

- Jag tror att barnen har tyckt att arbetet med kalendern har varit roligt, speciellt filmandet. Det var aldrig nÄgra problem, till och med de elever som Àr blygast vÄgade filma. Vi har inte hunnit utvÀrdera arbetet Ànnu, men vi ska göra det framöver, sÀger Maja.

Hon tillÀgger dessutom att hon har tvÄ fantastiska chefer, som har gjort arbetet med julkalendern möjligt.

- De har backat upp oss och applÄderat vÄrt arbete, sÀger Maja.

Tror pÄ eleverna

Maja Äterkommer alltid till vikten av att inte sluta tro pÄ eleverna, oavsett vad som stÄr i betygen.

- Det finns elever som inte kommer att klara mÄlen. Men loppet Àr inte kört för dem. Att vi vuxna, i skolan, tror pÄ eleverna kan vara avgörande i framtiden. NÀr de en dag tittar tillbaka pÄ sin skolgÄng vill jag att de ska minnas skolan som en trygg punkt, dÀr de kÀnde sig viktiga. Vi kanske inte nÄr fram till alla i dag, men nÄgot litet kan vi förhoppningsvis ge dem, avslutar Maja.

HĂ€r hittar du Julkalender 2014 – ”Alla behövs!”

FrÄn Grundskoleförvaltningen har Àven Chris Munsey, Tobias Sonestedt, Nils Nilsson, Kajsa Sigvardsson och Gemal Memet stöttat arbetet med julkalendern/publiceringen av kalendern.

Som huvudredaktör pÄ Pedagog Malmö vill jag tillÀgga att det Àr otroligt roligt att denna spÀnnande, entreprenöriella och vÀrdefulla julkalender ska publiceras pÄ Pedagog Malmö. Alla behövs!

Text och foto: Sara Arildsson

↧
↧

Svenskrytmik pÄ Mellanhedsskolan

$
0
0

I klass 2A pÄ Mellanhedsskolan lÀr sig eleverna att hitta sprÄkets rytm. Genom rörelser och kroppssprÄk lÀr sig eleverna vad ett verb Àr och hur det anvÀnds eller hur konsonanter behöver vokaler för att bilda ord.

Annika Johansson, rytmikpedagog, Kultur för barn och unga och Agneta Borgström, grundskollÀrare pÄ Mellanhedsskolan.

Annika Johansson, rytmikpedagog, Kultur för barn och unga och Agneta Borgström, grundskollÀrare pÄ Mellanhedsskolan.

Det Àr strax efter lunchdags nÀr jag besöker Agneta Borgströms klass pÄ Mellanhedsskolan för ett vara med pÄ ett pass svenskrytmik. Tillsammans med Annika Josefsson, rytmikpedagog pÄ Kultur för barn och unga, KBU, arbetar Agneta och eleverna med sprÄket genom rytm, rörelse och kroppssprÄk. Klassen har svenskrytmik en gÄng varannan vecka eller var tredje vecka. Lektionerna har inte fasta tider utan Agneta och Annika planerar efterhand vad som passar för mÄlen i svenska just den veckan.

- Eleverna fÄr dock alltid veta i god tid innan det Àr dags för ett nytt pass, sÀger Agneta.

Svenskrytmik i helklass

Agneta och Annika har alltid svenskrytmik i helklass. De menar att vissa moment eventuellt hade fungerat bÀttre i halvklass men ser ÀndÄ fler fördelarna med att arbeta i helklass.

- Det blir en större dynamik i helklass och barnen lÀr sig att hantera större grupper och samarbete inom den, berÀttar Annika.

handrörelse

Annika och Agneta inleder alltid lektioner med att elever sitter eller stÄr i en ring pÄ golvet. Golvyta Àr viktigt för alla rörelsemoment. Annika leder övningarna medan Agneta finns med i gruppen och stöttar eleverna i övningarna. Lektionerna utformar de tillsammans utifrÄn olika roller. Agneta har koll pÄ kursplanen och vad klassen ska arbeta med i svenska. Annika arbetar fram estetiska uttrycksformer, övningar, innehÄllande musik, drama och dans, som gÄr att koppla till svenskÀmnet.

Verbövningar med kroppen

Dagens lektions första övning handlar om verb.

- Idag ska vi tÀnka verb, uppmanar Annika eleverna. Verben ska dessutom vara verb som Àr bra för naturen och mÀnniskan.

Eleverna fÄr nÄgon minut pÄ sig att bestÀmma sig för ett verb samt vilken rörelse de kan göra för att gestalta med kroppen.

- TÀnk pÄ vilket verb vill ni visa. Det ska vara nÄgot ni kan göra pÄ plats, det ska vara enkelt och det ska vara nÄgot som alla kan följa, förklarar Annika för eleverna.

NÀr alla har bestÀmt ett verb stÀller sig eleverna i ring och i takt till Annikas pianospel illustrerar eleverna sina verb i fyrtakt.

- SvenskÀmnet Àr sÄ mycket mer Àn bara skriva och lÀsa, det Àr tala och lyssna och gestalta, sÀger Agneta. Svenskrytmiken stöttar elevernas kreativitet och de fÄr jobba med helheten.

Gestaltning av konsonanter

NÀsta moment Àr att illustrera konsonanter och bilda ord med dem. Annika visar med hela kroppen vad ett R bestÄr av och hur man kan dela upp det. Eleverna enas om att ett rakt streck, en ring och ett rakt streck ut Àr bÀsta lösningen.

tvÄ barn

DÀrefter fÄr nÄgra elever ta plats inne i ringen och till musik röra sig runt. NÀr musiken stannar ska varje elev visa en konsonant med hjÀlp av kroppen. Resten fÄr gissa. Förslagen Àr mÄnga, nÄgra prickar rÀtt direkt medan andra behöver lite stöd. Eleverna som gestaltar ska kunna motivera hur de har tÀnkt.

- Jag tÀnkte en cirkel och sÄ strecket som sticker ut nedtill, förklarar en pojke som gestaltar konsonanten Q.

rörelse barn grÄ tröja

- Det hÀr Àr typiska rytmikövningar, det finns enorma vinster med att koppla dem till ett Àmne och anvÀnda rytmikens fördelar till lÀrande, berÀttar Annika.

Ordbildning

Efter mÄnga gestaltningar av konsonanter Àr det dags för eleverna att bilda ord. Annika och Agneta delar in eleverna i grupper om fyra. Varje grupp fÄr sedan en vokal tilldelat samt ett papper.

- Kom pÄ sÄ mÄnga ord som möjligt med tre bokstÀver dÀr er vokal finns med i mitten, lyder Annikas instruktion.

En intensiv diskussion sker dĂ€rpĂ„ i grupperna. I gruppen med vokalen Å Ă€r listan av ord lĂ„ng. LĂ„s, sĂ„s, sĂ„g och gĂ„s följs av mĂ„nga fler. BĂ„de stavning och betydelse testas.

- BÄs, det finns nÄgot som heter bÄs, sÀger en pojke bestÀmt, men jag vet inte vad det Àr.

barn rörelser

DÀrefter Àr det dags för gruppen att bilda orden med hjÀlp av kroppen. En elev för varje bokstav. Samtidigt som de andra eleverna gissar.

- Den hÀr övningen funkar vÀldigt bra, eleverna fÄr tÀnka kreativt och utanför boxen. De fÄr anvÀnda sin fantasi och hitta lösningar som de annars inte anvÀnder, sÀger bÄde Annika och Agneta

Alfabetet och vokaler genom sÄng

Lektionen avslutas med tvÄ sÄnger. Elevernas egen alfabetsÄng och en vokalsÄng. AlfabetssÄngen har eleverna sjÀlva hittat pÄ genom att ge ett antal bokstÀver i taget en egen rörelse baserad pÄ olika djur. Fram till bokstaven D Àr det katten som rör sig, dÀrefter följer kaninen, hunden, fÄgeln, elefanten ormen och apan.

- I övningarna lÀr eleverna sig om sprÄket och dess uppbyggnad men de trÀnar ocksÄ andra saker som Àr viktigt för alla kunskapsinhÀmtning, de trÀnar minnet och de övar sig i att samarbeta samtidigt som de repeterar alfabetet, berÀttar Agneta.

TrÀna arbetsminne och tÀnka i flera led

Uppgiften med alfabetssÄngen trÀnade elevernas arbetsminne och krÀvde samtidigt att de behövde tÀnka i flera led.  Efter varje lektionstillfÀlle utvÀrderar Annika och Agneta lektionen och diskuterar vad som fungerade bra och saker som de kan förÀndra. PÄ klassrÄdet pratar eleverna om vad de tycker.

- Vi upplever att det Àr positivt för de flesta elever. Det passar inte alla och för en del tar det tid att vÀnja sig. Vad vi ser dock Àr att eleverna utvecklas. En elev som inte alls gillade det i Ärskurs ett tar nu i tvÄan sig an alla övningar med bÄde entusiasm och glÀdje, avslutar Agneta.

Text och foto: Marina Walker

↧

Pedagog Malmö 2015 – vad inspirerar dig?

$
0
0

Vi har tvÄ spÀnnande nyheter att presentera pÄ Pedagog Malmö. Under 2015 startar vi ett skolledarspÄr och fÄr en ny snygg och mer lÀttnavigerad design. Dessutom vi vill gÀrna ha tips pÄ vad Pedagog Malmö ska lyfta framöver. Vad inspirerar dig?

Huvud-PedagogMalmo-150x150I januari kommer Pedagog Malmö med en ny och mer lÀttnavigerad design. Du kommer att kÀnna igen dig, men det blir mycket snyggare och enklare att hitta. Du som besöker Pedagog Malmö via datorplatta eller mobiltelefon kommer dessutom fÄ en trevligare upplevelse Àn i dag. Den nya designen kommer automatiskt att anpassa sig till den typ av enhet du besöker oss med.

SkolledarspÄr

Under början av 2015 kommer vi att starta upp ett helt nytt spÄr som riktar sig till skolledare. Pedagog Malmö Àr sida fylld av pedagogers röster. SÄ kommer det att fortsÀtta vara. Men vi lÀgger till ett spÄr som riktar sig till skolledare. Inspiration Àr vÄrt ledord Àven i skolledarspÄret. I det nya spÄret kommer du att hitta bÄde artiklar och bloggar om t.ex. det pedagogiska ledarskapet, skolutveckling i Malmö och mycket mer.

Tipsa Pedagog Malmö!

Det hÀnder mycket som Àr spÀnnande, progressivt och inspirerande i Malmös pedagogiska verksamheter. Och det finns en enorm kompetens. Vi vill gÀrna ha tips pÄ vad Pedagog Malmö ska lyfta framöver. Vad inspirerar dig?

Vill du berÀtta om ditt eget arbete eller tipsa om kollegor som inspirerar? Det kan handla om det dagliga arbetet, ett projekt, nÄgon speciell typ av pedagogik, bedömning, reflektioner eller nÄgot helt annat. Tipsa oss gÀrna genom att skicka ett mail till pedagogmalmo (@) malmo.se!

Har Pedagog Malmö besökt din arbetsplats? 

PÄ kartan nedan ser du skolor, förskolor och fritidshem som Pedagog Malmö har besökt och skrivit artiklar om. Kartan Àr interaktiv. Om du klickar pÄ en av symbolerna fÄr du upp mer information.

Visa Pedagog Malmö pÄ en större karta

Vill du inspirera andra genom att blogga?

Vill du börja blogga pÄ Pedagog Malmö? VÄra bloggare Àr pedagoger och skolbibliotekarier i Malmö som inspirerar genom att dela med av sin pedagogiska vardag. Framöver finns det Àven plats för skolledare att blogga i Pedagog Malmös skolledarspÄr. Bloggarnas fokus Àr inspiration och det kan handla om det stora eller det lilla, med eller motgÄngar. Om du vill starta en blogg, skicka ett mail till pedagogmalmo(@)malmo.se.

↧

Utvecklingsdag pĂ„ HĂ„lsjöns förskola – samarbete genom kommunikation och möten

$
0
0

I slutet av oktober öppnade HÄlsjöns förskola i helt nybyggda lokaler. För att stÀrka arbetslagen och hitta vÀgar till ett gott samarbete genom kommunikation och möten har förskolan haft en utvecklingsdag med fokus pÄ mÄngfald, glÀdje och sprÄk.

5

Maria Visser Rundquist, specialpedagog/sprĂ„kutvecklare i omrĂ„de H, Christel Åkesson, specialpedagog pĂ„ HĂ„lsjöns förskola och Anna Lundström, förskolechef i omrĂ„de H.

- Förhoppningsvis har vi sĂ„tt nĂ„gra frön och vĂ€ckt tankar om hur man kan arbeta med flersprĂ„kighet utifrĂ„n det vi vet och det vi kan, sĂ€ger Christel Åkesson, specialpedagog pĂ„ HĂ„lsjöns förskola.

Förskolan rymmer nio avdelningar, alla med namn frĂ„n solsystemet. Åtta planeter har fĂ„tt ge namn Ă„t varsin avdelning medan solen lyser över förskolans cykelavdelning. En uteavdelning som hĂ„ller utepedagogiken levande genom att besöka platser i Malmö varje dag pĂ„ cykel.

Utmana kommunikation och ha roligt

Tillsammans med förskolechef Anna Lundström funderade Christel kring en utvecklingsdag. Tanken bakom dagen var att hitta aktiviteter som utmanade kommunikation samt att ha roligt tillsammans. Anna lyfte matlagning som en gemensam aktivitet och Christel funderade pÄ hur man kunde anvÀnda olika kulturer och sprÄk i personalgruppen

- Det kĂ€ndes viktigt att skapa relationer. Även om en del av oss har arbetat ihop tidigare sĂ„ var alla arbetslag nya. Vi ville lyfta varandras styrkor, se varandra och lĂ€ra kĂ€nna varandra utifrĂ„n dem, berĂ€ttar hon.

SprÄk och kulturer

Christel sÀger att dagen pÄ mÄnga sÀtt var startskottet för en genuin vi-kÀnsla och vikten av kommunikation. Det som Àr sÄ grundlÀggande i arbetet med barn. LikasÄ hur betydelsefullt det Àr att kunna ha roligt och att skratta tillsammans, det ocksÄ sÄ centralt i barngruppsarbetet.

Efter att frÄgat runt i personalgruppen om olika sprÄk blev det bestÀmt att dagen skulle utgÄ frÄn just olika kulturer och sprÄk. Det i sin tur skulle visa sig genom en fiktiv resa till de olika representerade lÀnderna. Förutom svenska sÄ har personalen sprÄkkunskaper i danska, vietnamesiska, arabiska, bosniska, polska, pashto, dari, albanska, spanska och persiska.

Christel tog kontakt med Maria Visser Rundquist, specialpedagog/sprÄkutvecklare i omrÄde H för tips och stöd. Maria nappade direkt och tillsammans med henne arbetade Christel och Anna fram en plan för vad dagen skulle innehÄlla.

BerÀttelser frÄn olika lÀnder

Under dagen var personalen indelad i olika lÀnder utifrÄn bakgrundsland. Som uppgift hade de fÄtt att tÀnka ut nÄgot som de ville berÀtta om sitt land och ta med sig nÄgot som symboliserar och stödjer det som de ville berÀtta om.

- Det Àr ert mandat, ni Àger den hÀr stunden, hade vi sagt till dem innan, berÀttar Christel.

Fraser pÄ olika sprÄk

Dagen till Ă€ra var Christel och Anna flygvĂ€rdinnor som visade personalen rĂ€tt medan Maria hade rollen som kapten. Vid ankomsten till varje land fick alla höra olika vĂ€lkomstfraser pĂ„ landets sprĂ„k, inspelat i förvĂ€g pĂ„ PENpal. Mellan resorna till varje land var det samling för alla med olika samtal, samarbets- och sprĂ„kövningar som t. ex. att hitta nĂ„gon med samma skostorlek, ögonfĂ€rg eller lika mĂ„nga Ă„r inom barnomsorgen. Innan resan gick vidare fick personalen sĂ€ga efter och upprepa fraser som ”Det Ă€r roligt att trĂ€ffa dig”, ”VĂ€lkommen till
”, och ”Tack sĂ„ mycket”.

1- Tanken med de hÀr övningarna Àr att de ska kunna anvÀndas i arbetet med barnen utifrÄn deras ursprung och sprÄk, sÀger Christel.

PÄ besök i olika lÀnder

I Danmark var det dags att lyssna pÄ en flanosaga med inspiration frÄn HC Andersen, i Bosnien visades olika handgjorda mattor medan man i Polen gjorde ett besök i en kristallgrotta. VÀl kommen till Afghanistan togs personalen emot av en kollega iklÀdd nationaldrÀkt. I bÄde Iran och Irak var det tyger och mattor som stod till beskÄdning samtidigt som det var möjligt att bÄde lukta och provsmaka pÄ kryddor och sötsaker.

2

- Alla hade verkligen lagt ner engagemang och tÀnkt till kring vad de vill visa, menar Christel.

Samarbetsövningar och matlagning

Under resans gÄng fick personalen vara med om en samarbetsövning som Christel serverade pÄ en bricka. Med gemensamma förmÄgor skulle personalen para ihop sönderklippta bilder till en sammanhÀngande bild.

- Letande ledde till vilken grupp man skulle vara i under resten av dagens aktiviteter, berÀttar Christel

Resan avslutades tillbaka i Sverige. DÀrefter var det dags att laga mat tillsammans i gruppen. Varje grupp fick varsin matkasse fylld med olika matvaror som gemensamt kunde skapa en matrÀtt frÄn varje land. 3Uppdraget var sedan att laga en förrÀtt, en varmrÀtt och en efterrÀtt att ta med till dukat bord och avnjuta under en gemensam middag.

- Ingen rÀtt var den andre lik trots samma ingredienser, sÀger Christel. Det var vÀldigt roligt, alla bjöd till och var sÄ engagerade.

Fortsatt arbete med barnen

Ann-Louise Christiansson och Susan Fatah, förskollÀrare pÄ HÄlsjöns förskola hÄller med. De har redan följt upp utvecklingsdagen i arbetet med barnen.

- Det har fastnat sÄ pass att vi kommer att arbeta med att bygga flygplan gemensamt med barnen. Vi hoppas pÄ att fÄ med förÀldrarna i arbetet och pÄ vis uppmÀrksamma deras modersmÄl, berÀttar Ann-Louise.

- Det var sÄ bra att bli inspirerad till olika teman med barnen. Det hÀr med att flyga mellan olika lÀnder vÀckte tankar pÄ hur man kan fÄ in olika sprÄk och involvera förÀldrar, sÀger Susan Fatah.

Text: Marina Walker
Foto: Gunilla Rodenstam

↧
Viewing all 214 articles
Browse latest View live