återSKAPA i Malmö är ett centrum för kreativt återbruk, design och utbildning. Arbetsmaterialet är industrispill och annat utrensat material från företag. Det är en plats där leken får ta plats i skapandet. Syftet är att fördjupa barn och ungas ämneskunskaper, öka miljömedvetenhet och stimulera kreativitet.

Carin Hernqvist och Cia Borgström, återSKAPA.

- Det handlar om att förstärka och fördjupa lärandet genom att skapa, säger Carin Hernqvist, pedagog och grundare av återSKAPA.

- återSKAPA är uppbyggt kring en materialbank med en skapande verkstad. Vi vill stimulera kreativitet. Hos oss finns det inget facit eller någon förlaga. Barn och unga uppmanas att tänka som uppfinnare. Skapandet är könsneutralt och vi ser få skillnader mellan pojkars och flickors skapande.

Tillsammans med Carin arbetar Cia Borgström. Båda är involverade i den pedagogiska verksamheten och konceptutvecklingen.

återSKAPA i Malmö

- Under en period bodde jag med familjen i Los Angeles. Skolor och museer i LA använder industrispill till skapande, säger Carin. Hon nämner även Trash for Teaching och reDiscover Center som finns i LA.

När Carin hade fått upp ögonen för materialet började hon fundera. Hon ville ta återskapandet till Malmö.

- När vi flyttade tillbaka sade jag upp mig från mitt lärarjobb och chansade. Arbetet med återskapande lockade väldigt mycket, säger Carin.

Industrispill

återSKAPAs materialbank består av industrispill och annat utrensat material från företag. Material som annars skulle ha gått till soptippen. Det är t.ex. trådrullar och strumpor från strumpfabriker, klistriga mjuka prickar och bågar från 3d-glasögon.

Drop in och workshops

- Vi har skräddarsydda workshops för barn och unga som är 4 år och uppåt. Varje vecka anordnar vi ungefär fyra workshops. Alla workshops ser olika ut, berättar Carin.

- Innan en workshop kontaktar vi alltid pedagogerna och frågar vad de vill att workshopen ska handla om, säger Cia.

återSKAPA besöks även av t.ex. företag som arbetar med lekfulla design- och skapandeprocesser. En söndag i månaden har de dessutom ”Drop in Art”. På Drop in Art är allmänheten välkommen. Det brukar komma ungefär 200 personer varje gång, i alla åldrar.

Sopor och miljö 

Både Carin och Cia tycker att det är lyxigt och roligt att få möta barn och unga genom återSKAPA. Med yngre barn berör de miljö och sopor, medan de med äldre barn diskuterar ämnet mer på djupet.

- Vi vill förändra människors syn på skräp, säger Carin.

Cia och Carin berättar att de började med att ta emot skolor. Det blev genast ett stort intresse även från förskolorna. Många klasser besöker återSKAPA kopplat till Skapande skola. Pedagog Malmö får vara med på en workshop för en förskoleklass från Dammfriskolan.

Kroppen 

Det är elever med nyfikna ögon och ben som sökt sig ned i återSKAPAs lokaler i STAPLN. Det går inte att ta miste på ivern som omger dem när de kommer ner i den spännande källarlokalen.

Med äventyr i rösten hälsar Carin och Cia barnen välkomna. Barnen, Cia och Carin börjar med att prata om olika ords betydelse.

- Att återskapa är göra något nytt av det som finns. Det här är vår materialbank. Men det är inte en bank med pengar. Vi har material istället, vad är det? säger Carin.

Barnen räcker ivrigt upp handen. Det är många som vill vara med i diskussionen.

- Det här kan man använda som skägg, säger ett av barnen som har fått ordet, och går fram till en av lådorna.

Cia och Carin visar upp och presenterar mer av materialet som finns runt om kring dem. Oavkortat går diskussionen över till soptippen, och vad som hade hänt med materialet om inte återSKAPA hade varit och hämtat det.

Kroppen

I förskoleklassen har barnen arbetat med temat kroppen.

- Jag har hört att ni är jätteduktiga på kroppen, vad finns i kroppen? frågar Cia

- Skelett, hjärta, lungor, mat, mjölk, hjärta och blodådror, svarar barnen.

På frågan om vad som finns utanpå kroppen svarar barnen att det bl.a. finns hud, ögon och näsa. Cia berättar att barnen ska bygga en människokropp som är som barnen. Kroppen är en trådrulle och huden kan t.ex. vara en strumpa.

- Bygg med fantasi. Inuti trådrullen kan ni stoppa in det som finns i en kropp. Det här kan t.ex. vara ett hjärta, säger Cia och tar upp en skumgummiprick.

Cia uppmanar barnen att tänka som uppfinnare.

- Här finns inte tejp, klister eller pennor. Vi får hitta på annat istället. Mycket av materialet som finns här är ”klistrigt”, säger Cia och visar upp material med klisterbaksidor.

- Vi kan ju knyta och sy också, säger barnen.

Skapandet 

Barnen får varsin korg, gjord av kartong med snöre. De går sedan på en spännande upptäcktsfärd. I korgarna landar material som de vill skapa med. De hittar hår och vingar, hud och öron. De hjälper varandra att hitta och att skapa. Det är fantasifulla, lekfulla och kreativa figurer som växer fram.

Avslutningsvis avrundas workshopen med en utställning. Skapelserna förflyttas sedan till en stor kartong, och får resa tillbaka till Dammfriskolan med barnen.

återSKAPA finansieras med hjälp av ett treårigt stöd från Allmänna arvsfonden. De har ett tjugotal samarbetspartners. Carin och Cia arbetar för att verksamheten ska bli permanent.

Text och foto: Sara Arildsson

Tack för ett fantastiskt inspirerande 2014. God jul och gott nytt år till er alla!

/Pedagog Malmös redaktion

Med på bilden är: Karin, Marina, Charlotte, Ina, Josef, Bengt, Tobias, Chris & Sara. I redaktionen ingår även Kajsa och Kajsa.

Fotograf: Tobias Sonestedt
Kollage: Sara Arildsson, med bilder från colourbox.com

Helen Timperley, Professor of Education på The University of Auckland på Nya Zeeland är tillbaka i Malmö. Den här gången med ett budskap till alla Malmös förstelärare: ”Er roll är viktig på varje skola för att arbeta med utvecklingsfrågor och professionellt lärande”.

Helen Timperley, Professor of Education på The University of Auckland på Nya Zeeland.

Timperley inleder sin föreläsning med att förmedla hur glad hon är för att få prata till en så viktig grupp av lärare. Hon menar att förstelärarnas uppgift går i ett internationellt tecken. Precis som på många andra ställen runt om i skolvärlden ligger förväntningarna på förstelärare högt. De ska bidra till professionellt lärande, utveckling och högre måluppfyllelse.

Styrkor och behov

Deras uppgift är också att arbeta tillsammans med andra lärare för att ta reda på vilka styrkor de har och vad de har för behov av att lära. Det här måste ske i relation till vad eleverna i sin tur kan och behöver. Alla utvecklingsmål som ställs i lärarkollegiet ska generera framsteg för eleverna och vara baserat på väl ställda kriterier. Fokus ska ligga på vad som fungerar.

Utveckling sker i process och det är förstelärarens roll att bjuda in sina kollegor i den processen genom att ställa kriterier för vad utvecklingsprocessen ska genera i.

- Att fråga lärare om de är bra på något eller inte är slöseri med tid, om det inte finns tydliga kriterier för vad frågorna ska leda till, säger Helen Timperley.

Professionellt lärande och förändringsarbete

Enligt Timperley är rektorns delaktighet av stor betydelse för hur en förstelärare kan sköta sitt uppdrag. Det är rektorn som ska definiera, synliggöra och tydliggöra förstelärarens roll och uppdrag, både vad gäller förväntningar och tid. Professionellt lärande och förändringsarbete tar tid och tid är ofta avgörande för hur väl det tar sig i uttryck.

- Har ni lärare på er skola som inte undervisar så bra som de borde är det viktigt att ni får med dem i den lärande processen. Ni måste arbeta för att hjälpa varje lärare att identifiera sina lärandemål. Alla lärare ska kunna säga vart de är på väg, hur processen fungerar och vad de vill ska hända sen, berättar Timperley.

Lärare och elever lär på samma sätt

Timperley liknar all undervisning vid en labyrint.

- Som lärare kan ni inte garantera något. Det är vad ni gör och vad ni tänker när ni har kört fast som räknas samt vad ni behöver göra för att få till en förändring.

Hon menar att det är centralt att alla förstelärare ska fråga sig vad de kan dra fram i olika situationer och sammanhang för att göra skillnad.

- Lärare lär på samma sätt som eleverna men i en annan kontext. Precis som skolor är utformade för att möta eleverna behov av och intresse för lärande ska skolan som arbetsplats möta lärarnas behov och intresse av detsamma, säger Timperley.

Identifiera utvecklingsområde

Enligt Timperley är det av stor vikt att identifiera ett utvecklingsområde att fokusera på. Det är också viktigt att tänka på att lärande kräver samarbete. Som förstelärare måste man arbeta tillsammans med andra lärare för att skapa konstruktiva utvecklingsprocesser. Timperley trycker på att det handlar om att flytta från professionell utveckling till ett professionellt lärande.

Tillsammans i processen

Som förstelärare kan man behöva arbeta med att förändra synsätt innan man diskuterar pedagogiska metoder och tillvägagångssätt. Processen tillsammans med kollegor är viktig, det är i processen som man kan lista ut vad det är man behöver lära. Det är förstelärarens roll att fungera som stöttning i att ta ansvar för sin eget lärande.

- I händelse av att en elev inte tar ansvar för sitt lärande och att man som lärare tycker sig ha gjort allt för att eleven ska ta ansvar är det förstelärarens uppgift att komma med förslag på vad man kan göra. Förslag ska prövas genom stöttning av försteläraren och utvärderas genom frågan; ”Har vi gjort tillräckliga framsteg?” Det som inte har gjort skillnad under en termin sänder signaler om att något annat måste göras, berättar Timperley.

Professionellt lärande berör alla

Enligt Timperley börjar diskussionen om professionellt lärande runt bordet i kollegiet. Det berör alla. I kollegiet bör alla ställa sig frågan hur man ser sig själv som professionell.

- Att undervisa är ett komplext uppdrag som hela tiden utmanar. Vissa elever är svårare att undervisa än andra och ställer krav på lärare att vända och vrida på sig själv. Precis som lärare behöver information om elevernas förmåga behöver varje förstelärare ha insikt i kollegors förmåga för att kunna stötta ett professionellt lärande, menar Timperley.

Uppdrag och syfte

Att skugga en kollega kan vara en förstelärares uppdrag för att diskutera upplägg av undervisning och metod. Timperley menar att ett sådant uppdrag bör vara väl förankrat i kollegiet med tydligt syfte. Observerar man någon behöver det i sin tur vara väl förberett. Observationen bör gälla förändringar och vad som är rimligt att ta upp till diskussion. Enligt Timperley är det också viktigt att en förstelärare funderar över hur hon eller han närmar sig kollegor vad gäller lärande och hela tiden utvärdera sig själv i processen.

- Har man som förstelärare kollegor som inte utvecklar professionellt lärande kan det vara så att försteläraren behöver titta på vad hon eller han själv gör. Det är viktigt att försteläraren är klar över hur hon eller han ser sig själv som yrkesutövare.

Text och bild: Marina Walker

Hos Må Bra med SFI på Komvux Malmö Södervärn kan elever studera svenska och samtidigt ägna sig åt friskvård varje dag.

- Vi rör oss till musik, promenerar och har gymnastik. En dag i veckan går vi och tränar på gym. Vi har också i många år haft träning för de elever som vill lära sig cykla. Den här terminen har vi dessutom börjat med gemensam bakning och matlagning, säger Lidewey Kloos Grip, SFI-lärare för eleverna på A-nivå.

Kvinnorna skojar och skrattar medan de arbetar.

På Må Bra med SFI (Svenska för invandrare) på Komvux Malmö Södervärn har man lektioner fyra förmiddagar i veckan. Det finns fyra grupper, A-D-nivå. Målgruppen är kvinnor som på grund av fysiska eller psykiska svårigheter har svårt att följa vanlig SFI-undervisning och som stagnerat i sin språkutveckling. Ohälsan ska dock inte vara så svår att man inte kan delta i några fysiska aktiviteter eller samarbeta med andra i grupp. Målet är att genom hälsoinformation och friskvård skapa förbättrade förutsättningar för ökad språkutveckling. Må Bra-grupperna har maximalt 18 elever per grupp, och endast kvinnogrupper är aktuella i nuläget.

- Det är på grund av att det inte finns tillräckligt många manliga elever inom målgruppen på respektive nivå för att bilda en hel grupp. Och att ha blandade grupper är inget alternativ, eftersom vi har massage och avslappningsövningar varje dag, säger Lidewey Kloos Grip, SFI-lärare för eleverna på A-nivå.

Positivt samband mellan träning, hälsa och inlärning

Två modersmålslärare är knutna till undervisningen på de lägre nivåerna. Mujahida Hidayat är en av dem och hon bistår elever som talar persiska, pashtu eller dari.

- Den här typen av undervisning, där man blandar språkutbildning med friskvård, gör att eleverna mår bättre både kroppsligt och mentalt, och då går språkutvecklingen också bättre.

I början frågade eleverna mig: ”Tror du verkligen att man mår bättre för att man tränar?”. Nu vet de att det är så! De berättar för mig att de plötsligt känner sig friskare och starkare efter en promenad. ”Jag tar alltid trapporna nu fastän vi har hiss”, var det en elev som sa. De har insett det positiva sambandet mellan träning, hälsa och inlärning. Våra elever uppskattar sina studier här, det märks tydligt, säger Mujahida.

Lagar mat på Värnhemsskolan

Lidewey Kloos Grip, SFI-lärare, och Mujahida Hidayat, modersmålslärare.

Att eleverna trivs märks inte minst när undertecknad får följa med kvinnorna på A-kursen till skolköket på Värnhemsskolan, där de lagar mat och bakar en gång i månaden. Den här gången är det frukostbullar som står på programmet. Receptet har de studerat och gått igenom tillsammans med lärarna dagen före, så det är inga problem med att förstå deciliter och gram. Kvinnorna jobbar i grupper och det går undan. Snart gräddas bullarna i ugnen och bordet ska dukas.

Lidewey och Mujahida hjälper till med språket när det behövs och stämningen i köket är på topp. Kvinnorna skojar och skrattar medan de arbetar och snart sitter vi alla till bords och njuter av bullarna. Kvinnan bredvid mig pekar på sina ögon och sin mun samtidigt som hon säger något på hemspråket. Hon ber Mujahida översätta till svenska.

- Hon säger att studierna på Må Bra är så viktiga. De ger henne syn och röst. Och möjligheter att lära sig svenska.

Stämningen är på topp i skolköket på Värnhemsskolan där eleverna i Må Bra med SFI bakat bullar.

Studier och träning nytt för många

Många av eleverna på A-nivå har aldrig gått i skola förut.

- De är heller inte vana vid att sitta stilla under lång tid, därför har vi många avbräck i språkundervisningen. Efter 40 minuters svenska tar vi en fem minuters bensträckare. Koncentrationen ökar och inlärningen blir bättre. Eleverna presterar bättre, helt enkelt, säger Lidewey.

En gång i veckan går de till ett gym och tränar.

- De flesta har aldrig varit på ett gym tidigare. Nu har det blivit något helt naturligt, de lyssnar på instruktörerna och gör övningarna. Det går galant. Eleverna visar till och med andra motionärer hur maskinerna fungerar, säger Lidewey, som menar att alla SFI-elever på A-nivå borde få den här friskvården och kunskapen om hälsofrågor.

- Många behöver det. Det skulle verka förebyggande och alla hade tjänat på det. Dessa kunskaper överförs ju till barnen och övriga familjen.

I december bjöds Må Bra-gruppen till dukat bord på en av Värnhemsskolans restauranger, där skolans elever lagar och serverar delikata rätter. Gruppen fick tillfälle att träffa nya människor och ytterligare möjlighet att praktisera svenska språket. 

Text och foto: Susan Englund, informatör/journalist, Komvux Malmö Södervärn

Sara Svensson vill att klassrummet ska vara trygg plats, där eleverna vågar vara aktiva. Hon arbetar som lärare i SO och franska på Sorgenfriskolan. ”Det är viktigt att se och bekräfta eleverna” säger Sara, som dessutom har uppdrag som workshopledare inom Skiftnyckelen.

Sara Svensson, lärare i So och franska, samt workshopledare i Skiftnyckelen.

- Våra förväntningar på barnen spelar roll. Om vi tror på barnen presterar de bättre. Vi måste motarbeta tankar som t.ex. ”Det där kommer aldrig att gå”, säger Sara Svensson, lärare i SO och franska på Sorgenfriskolan.

Bemötande

Saras elever är mellan 12 och 16 år. Redan under terminens första dag brukar hon försöka lära sig elevernas namn.

- Jag hälsar på eleverna med namn när jag träffar dem i korridorerna. Självklart blir det fel ibland. Men det är som med reflexen, syns man så finns man. Jag blir också glad när någon hälsar på mig med mitt namn, säger Sara.

Trygghet i klassrummet 

Sara menar att vi inte behöver älska alla. Men klassrummet ska vara en plats där ingen elev känner sig nedtryckt eller ignorerad. Det ska vara en trygg plats.

- Eleverna ska våga vara aktiva. De ska våga ställa frågor och ta plats i klassrummet. Inlärning sker i mötet. Jag vill uppmärksamma eleverna och ge dem utrymme. Exempelvis försöker jag låta alla elever prata en gång varje lektion. Under franskalektionerna är det relativt enkelt, men det kan vara en utmaning i SO, säger Sara.

Hon har själv haft en lärare i samhällskunskap som lyckades göra klassrummet till en trygg plats. Det var en lärare som inte använde ordet nej när eleverna ställde frågor, något som hon uppskattade mycket.

Sara ler när hon berättar att hon brinner för ordning och reda i klassrummet. Hon har inte så mycket saker, men vill göra rummet till en plats.

Sätta gränser

Det finns beteenden som Sara inte tolererar i klassrummet. Exempelvis accepterar hon inte att elever skrattar åt eller härmar varandra. Om en elev beter sig på ett sätt som inte är acceptabelt, har hon många gånger låtsas vara förvånad.

- Jag kan säga t.ex. ”Jag har då aldrig någonsin har varit med om att någon har gjort så förut” säger Sara och ser uppriktigt förvånad ut. Hon fortsätter:

- Det handlar framförallt om att inte normalisera sådana beteenden.

Relationer till eleverna 

Som en röd tråd i intervjun med Sara återkommer hon till vikten av att ha en relation till eleverna.

- Jag tror att det är väldigt bra att även göra saker som inte är skolrelaterade, som att exempelvis åka iväg på friluftsdag. Det ger andra möjligheter att bryta destruktiva mönster, och lyfta elever som annars inte är sedda, säger Sara.

Hon menar också att det är viktigt att bjuda på sig själv, samtidigt som man visar eleverna respekt.

- Att man som lärare är personlig behöver inte betyda att man är privat. Alla lärare olika, säger Sara.

Lärares makt

Hon anser att man som lärare bör vara medveten om maktförhållandet som finns lärare och elev emellan.

- Jag som vuxen representerar makt. Ibland glömmer vi att lärare har mycket makt. Det finns många saker jag kan göra i klassrummet. Jag kan diskriminera och ignorera. Men jag kan också föra med mig något bra. Lärare har ett stort ansvar.

Att fortsätta utvecklas som lärare 

Läraryrket är intensivt. Sara menar att lärare ständigt behöver få möjlighet att utvecklas, lära sig nya saker och få ny kunskap. Hon håller själv workshops inom Skiftnyckelen, ett fortbildningskoncept med fokus på lärande, IKT och digitala medier.

- Våra hjärnor behöver det. Att befinna sig i lärandesituationer innebär dessutom att vi får känna klassrummet från elevernas håll. Att vi får befinna oss i elevernas situation. Jag får dessutom tänka och reagera på hur läraren bemöter mig, säger Sara.

Hon tillägger också att det är viktigt att få tid och möjlighet att backa tillbaka och reflektera. Och menar att det borde finnas mer tid till reflektion.

Trivsel 

Sara är jätteglad över sina kollegor på Sorgenfriskolan och talar väldigt gott om dem.

- Det är viktigt att trivas med sina kollegor. När vi delar med oss, hjälper, stöttar och litar på varandra märker eleverna det. Om vi visar att vi jobbar bra tillsammans smittar det av på eleverna, avslutar Sara.

Redaktionen tipsar om fortsatt läsning

”Synligt lärande för lärare” John Hattie

”Framgång i undervisningen” En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Skolinspektionen Dnr 2010:1284 

Text och foto: Sara Arildsson

Nikola Petranovic, förstelärare och träslöjdslärare på Örtagårdsskolans grund- och grundsärskola.

Nikola Petranovic ser slöjdsalen som en idealisk plats för matematiskt lärande och språkutveckling. I sitt arbete som träslöjdslärare blir han dagligen medveten om vikten av matematiska- och andra ämnesspecifika begrepp. 

Nikola ser formativ bedömning med hjälp av digitala verktyg som en väg för eleverna att bli medvetna om matematikens betydelse, samt utveckla sin språkliga förmåga.

- Jag försöker alltid göra eleverna mer medvetna om matematikens närvaro i slöjden. Likaså vill jag lyfta betydelsen av ämnesspecifika begrepp, för att förstå samhället i sin helhet, berättar han.

Språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning

Nikola Petranovic arbetar som träslöjdslärare på Örtagårdsskolans grund- och grundsärskola. Han är även en av skolans åtta förstelärare. Ett uppdrag som innebär att hjälpa eleverna att förstå matematiska begrepp och kunna tillämpa dem i praktiken. Likaså gäller för honom att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt med fokus på formativ bedömning.

För Nikolas är formativ bedömning nödvändigt för att kunna bedöma och utvärdera elevernas kunskapsutveckling. Han menar att formativ bedömning är kunskap som formas i en gemensam lärare/elevprocess. Bedömningen sker parallellt med inlärningsprocessen i undervisningen.

- Jag strävar efter att mina elever ska uppfatta att bedömningen är ett stöd i deras kunskapsutveckling. Den är inte bara knutet till ett betyg, säger han

Laborativt material

Under många år arbetade Nikola som matematiklärare på Örtagårdsskolans numera nerlagda högstadium. Han blev tidigt medveten om hur centralt det var att arbeta med språket och skolans ämnesspecifika ord och begrepp.

Elev dokumenterar arbetet i slöjdsalen.

- Som lärare måste jag konkretisera undervisningen och medvetandegöra eleverna om vilka förmågor och kunskapskrav som de ska utveckla och möta. Som träslöjdslärare har jag förmånen att kunna göra det genom att arbeta laborativt och praktiskt, i samspel med teorin, förklarar han.

Ett sätt att göra det är att tillsammans med barnen designa och tillverka laborativt material. Dominospel med geometriska former eller Tiokamrater är lätt att plocka fram under matematiklektioner för att träna teori i praktik.

Ipad som digitalt verktyg

Nikola använder nästan uteslutande iPad som digitalt verktyg för att möta elevernas kunskapsutveckling. Genom olika appar dokumenterar han och eleverna processen. I samtal kring arbetsprocess och återkoppling på arbeten stöttar han eleverna i att se sin egen utveckling. Eleverna blir delaktiga i processen genom att själva dokumentera lärandet med egna bilder.

- Eleverna är numera vana vid att använda iPad som kamera och rör sig vant runt i slöjdsalen för att dokumentera det som händer, säger han.

Notability

Notability heter den app som Nikola använder för sin dokumentation och bedömning. Genom appen kan man ladda ner PDF-filer som i sin tur går att redigera och markera. Bland annat använder han sig av Skolverkets bedömningsmatris med kunskapskrav och förmågor. I appen sparas bilder på elevernas arbetsprocess samt skriftligt dokumentation som eleverna hjälps åt med att fotografera (se bildspel längre ner).

Nikola har skapat mappar för varje elev i programmet där bilder och text tillsammans gör eleverna uppmärksamma på hur arbetet fortskrider. Mapparna delar Nikola med de elever som vill i Google Drive. Materialet går också att maila direkt till föräldrar så att de kan ta del av sitt barns kunskapsprocess.

- I appen kan jag också spela in elever som inte har möjlighet att skriva. Genom inspelning får eleven möjlighet att berätta hur han eller hon har gått tillväga. Appen kan jag eller eleverna också använda för att t.ex. dokumentera processen i ett gruppsamtal, säger Nikola.

Begreppskartor

För att skapa förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp eller inleda ett ämnesområde bygger Nikola och eleverna begreppskartor tillsammans. Begreppskartorna skapar de tillsammans i appen Inspiration Maps där symboler, former, bilder och pilar länkar orden vidare i elevernas tankeprocess.

- En begreppskarta hjälper och stöttar eleverna i att kunna förstå och reflektera över hur olika ämnesspecifika begrepp hänger ihop med varandra, säger han.

För att ytterligare förtydliga ord och begrepp för eleverna har Nikola satt upp bilder på verktyg. Till bilderna finns verktygens namn samt förklaring på vad verktygen används till och verben för vad man gör med dem.

- Det som i träslöjden kallas för hantverkstekniker, berättar Nikola.

Enligt Nikola är grunden för ett gott lärande att alla elever är väl införstådda med hur förmågor och kunskapskrav relaterar till varandra. Det är också viktigt att de förstår vilken del från det centrala innehållet som används för att utveckla en aktuell förmåga.

Kontinuerlig kommunikation

Kontinuerlig kommunikation med varje elev är för Nikola centralt, muntligt under lektionerna såväl skriftligt via delade dokument och mappar på Google drive. När Nikola kommunicerar med eleverna samtalar de utifrån frågor med fokus på reflektion över vad som fungerar. Kommunikationen gäller också vad eleven behöver utveckla och hur hon eller han använder ämnesspecifika begrepp.

- Alla elever måste ha klart för sig vad de ska lära sig och på vilket sätt de ska bedömas, i varje arbetsområde, avslutar Nikola.

Länkar
Skolverkets bedömningsportal
App Notability för iOs-enheter
App Notability för Android-enheter
App Inspiration Maps för iOs-enheter

Text: Marina Walker
Foto: Marina Walker, Nikola Petranovic & Elever på Örtagårdsskolan

Elever och personal på Örtagårdskolan arbetar sedan höstterminens början aktivt med Allas lika värde. Ett värdegrundsarbete som skolan bedriver genom Skapande skola och tillsammans med Drömmarnas hus. Arbetet ska resultera i en utställning där elevernas röster gör sig hörda genom olika kulturuttryck.

- Det ska bli någon form av ögonblickskonst, säger Kristian Almqvist, dramapedagog på Drömmarnas hus.

Kristian är en av fyra kulturaktörer som arbetar med Skapande skola med Örtagårdskolans elever och personal. Tillsammans med Liza Fry, konstnärlig ledare/teaterpedagog, Jafer Taoun, konstnär/konstpedagog och Elizabeth Mateo de Svensson, dans/teaterpedagog, tar han och skolan sig an Allas lika värde genom konst, teater och dans.

Allas lika värde gör skillnad

Bakgrunden till samarbetet ligger i ett medvetandeperspektiv från skolans sida vad gäller Allas lika värde. Örtagårdskolan vill genom fantasi, kreativitet och estetiska uttrycksformer göra eleverna delaktiga i att minska kränkande behandling, främja samarbete, genus, hbtq samt förståelse för varandras olikheter.

- De skolor som arbetar aktivt med Allas lika värde är också de skolor som kan visa på skillnad, menar Kristian. Och att jobba med värdegrunden genom kultur medvetandegör och initierar förändringsarbete, fortsätter han.

- Det är dessutom så kul att jobba med en skola i närområdet. Och Skapande skola ger ju oss en möjlighet att jobba med hela skolan, säger Liza.

Samlade drömmar och tankar 

Stommen i utställningen kommer att vara en stor installation med burkar fyllda av elevers drömmar och tankar och skapande material. Alla klasser på skolan har fått komma till Drömmarnas hus vid två tillfällen för att skapa både i material och i tankar. Det har resulterat i över 300 burkar, lika många som eleverna på skolan är.

- Burkkonceptet är ett sätt att kunna nå alla elever oavsett ålder, språk och skolform. Alla elever får en lika stor yta att skapa på. Uttrycksutrymmet är begränsat men fantasin har inga gränser. Med rätt stöd, motivering och material kan alla skapa något, berättar Jafer.

Uttryck i en burk

Vad eleverna vill lägga i sina burkar är helt upp till var och en. Jafer och Elizabeth styr dock materialet från gång till och från grupp till grupp, både vad gäller mängd och innehåll. Frågeställningarna är dock alltid densamma, vem är jag, vad drömmer jag om, vad gör mig glad?

- Vi vill inte att materialet ska bli statiskt och styra för mycket. Samtidigt är materialet ett stöd för elever som inte är vana vid att uttryckas sig så här, berättar både Jafer och Elizabeth.

Pedagogerna har försökt lägga arbetet på en nivå så att det är öppet för eleven att vara delaktig utifrån sin egen förmåga. Utmaningen ligger i att inspirerar alla till att skapa.

- Några få elever ville inte göra något. De blev väldigt förvånade när jag sa att det är ok, vi kan lyfta fram en tom burk, berättar Elizabeth. Det är en viktig process i sig. Elever blir medvetna om att icke-handlingar också är en handling.

Värdegrundsarbete genom drama

I dramagruppen som Liza och Kristian håller i, arbetar man aktivt med att förtydliga frågan vad allas lika värde är. Genom dramapedagogiska verktyg och övningar såsom fyra hörnövningar har eleverna undersökt temat.

- Allt vi gör, gör vi i dialog med eleverna. Varje övning eller diskussionsforum är värdegrundsbelysande och med fokus för att stärka relationerna eleverna emellan, berättar Kristian.

Värdegrundsbelysande diskussioner har visat sig oerhört viktigt för att ett vidare arbete. Kristian och Liza lägger mycket kraft på att skapa en tillåtande samtalsmiljö där alla känner sig trygga i att uttrycka tankar och känslor. Varje övning har som syftet att skapa känslan av att vara värdefull och låta den sjunka in genom att göra något konkret.

- Det är väldigt olika i olika klasser. En del klasser har inte det samtalsklimatet med sig och där får vi jobba mycket med att de ska lära sig i nya miljöer och testa nya roller, säger Liza.

- Obekväma roller måste testas och man måste få lov att hitta strategier och lära sig det, fortsätter Kristian.

Dans och teatergrupper

Under vårterminen fortsätter samarbetet i form av dans och teatergrupper som eleverna har fått välja till. Nu kommer verkligen elevernas material fram, menar Drömmarnas hus. Tanken är att höstens arbete ska få styra innehåll och sätta prägel på vad som komma ska.

- Vi kommer att utgå från vad eleverna minns från höstens värdegrundsarbete, berättar Liza.

Vernissage i februari

Intresset är stort och i måndags drog arbetet igång. Tre dans- respektive tre teatergrupper ska underhålla föräldrar och personal på vernissagen den 12 februari i form av forumteater och dansuppvisningar. Elizabeth ser dans som ett sätt att visa vad vänskap är. Hon tänker arbeta utifrån höstterminens tankar och spinna vidare på dem för att skapa koreografi och samarbete.

Skapande skola projektet har bidragit till att Örtagårdskolans elever har fått namn och ansikte på fler vuxna pedagoger i närområdet.

- Jag cyklar ofta förbi Örtagårdskolan och fotbollsplanen på väg hem om dagarna, berättar Jafer. Då hör jag ibland eleverna på fotbollsplanen ropa mitt namn och vinka.

• Vill du veta mer om Skapande skola är du välkommen på inspiration och informationsträff på Moriskan den 10 februari. Info och anmälan

Text: Marina Walker
Foto: Ina Alm

Information om cookies på malmo.se

- pedagogisk inspiration av pedagoger för pedagoger i Malmö.

Syfte

• Sprida pedagogiska exempel.
• Synliggöra de kunskaper och erfarenheter som finns bland Malmös pedagoger.
• Bidra till nätverkande och utbyte av tankar och erfarenheter.
• Fokus på Malmös pedagogiska arbete.
• Den naturliga platsen för att få reda på vad som händer  i Malmöregionen gällande kurser, seminarier, föreläsningar och konferenser.

Målgrupp

All pedagogisk skolpersonal i Malmö i alla skolformer från förskola till vuxenutbildning i kommunala skolor och friskolor.

Bakgrund
Pedagogisk Inspiration  Malmö (PI Malmö) fick den 2 maj 2011 i uppdrag av programägargruppen för Skolkompassen ”att hålla ihop en pilottest av ett nytt arbetssätt via olika IT-lösningar samt göra en implementeringsplan för ett nytt arbetssätt”, se Skolkompassens infobrev.

Inspiration från Pedagog Stockholm
Idén är lånad från Stockholm stad och webbplatsen Pedagog Stockholm. En projektgrupp på PI Malmö formulerade en vision och idéskiss för en liknande inspirationswebbplats som Pedagog Stockholm men med tydligt lokalt fokus i Malmö. Projektgruppen tackar Pedagog Stockholm för all uppmuntran och alla erfarenheter ni generöst delat med er av.  

Projektidé godkänd av Skolkompassen och utbildningsdirektör
Den 27 september 2011 presenterades PI Malmös:s förslag om en inspirationswebbplats för Malmös pedagoger för Skolkompassen samt utbildningsdirektör Matz Nilsson. Den 11/11-11 kl 11.11 öppnade Pedagog Malmö.

Framtiden
Pedagog Malmö samordnas sedan mars 2012 av en huvudredaktör. Funktioner och möjligheter i webbplatsen kommer att utvecklas. Samverkan med fler verksamheter inom Malmö ska utökas och sist men inte minst – vi strävar efter att fler och fler pedagoger ska inspirera varandra med hjälp av Pedagog Malmö.

Kontakta redaktionen för Pedagog Malmö

Projektgrupp på Pedagogisk Inspiration Malmö
Charlotte Christoffersen, charlotte.christoffersen@malmo.se
Mattias Bystedt, mattias.bystedt@malmo.se
Carl Löthman, carl.lothman@malmo.se
Fredrik Selarp, fredrik.selarp@malmo.se

Redaktionen för Pedagog Malmö finns på
Pedagogisk Inspiration Malmö (PI Malmö), Grundskoleförvaltningen, Malmö stad.

Besöksadress
Rönnbladgatan 1b, vån 4, Malmö. Tel: 040-34 31 13

E-post till redaktionen
pedagogmalmo@malmo.se

Om redaktionen
Redaktionen för Pedagog Malmö har redaktionsmöte en gång i veckan. Redaktionen består av en huvudredaktör på 100 %. En verksam lärare med journalistutbildning arbetar 20 % som skrivande redaktör. Övriga redaktionsmedlemmar arbetar i huvudsak inom olika verksamhetsområden och projekt på PI Malmö, och bidrar i mån av tid till Pedagog Malmös innehåll och kommunikationsarbete. Redaktionsmedlemmarnas olika kompetensinriktningar och kontaktnätverk på Malmö stads skolor är av stor betydelse för redaktionsarbetet.

REDAKTION

Sara Arildsson
Huvudredaktör
Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI)
e-post: sara.arildsson@malmo.se
tel: 076-869 75 45

Charlotte Christoffersen
Redaktör
Pedagogisk Inspiration Malmö
e-post: charlotte.christoffersen@malmo.se
tel: 0705-94 36 81

Kajsa Högfelt
Redaktör
Naturpedagog, Malmö Naturskola
Pedagogisk Inspiration Malmö
e-post: kajsa.hogfelt@malmo.se

Chris Munsey
Videoredaktör
Filmpedagog, Pedagogisk Inspiration Malmö
e-post: chris.munsey@malmo.se

David Norgren
Redaktör, Pedagog Malmös kalendarium
Systembibliotekarie, Pedagogisk Inspiration Malmö
e-post: david.norgren@malmo.se

Tobias Sonestedt
Videoredaktör
It-pedagog, Pedagogisk Inspiration Malmö
e-post: tobias.sonestedt@malmo.se

Karin Ahlstedt
Bloggkoordinator
Samordnande bibliotekarie, Pedagogisk Inspiration Malmö
e-post: karin.ahlstedt@malmo.se

Marina Walker
Redaktör
Pedagogisk Inspiration Malmö
e-post: marina.walker@malmo.se

Josef Vilhelmsson
Redaktör
Naturpedagog, Malmö Naturskola
Pedagogisk Inspiration Malmö
e-post: josef.vilhelmsson@malmo.se

Ina Alm
Redaktör
Mediepedagog, Malmö Naturskola
Pedagogisk Inspiration Malmö
e-post: ina.alm@malmo.se

Kajsa Sigvardsson
Redaktör
Kommunikatör, Grundskoleförvaltningen
Pedagogisk Inspiration Malmö
e-post: Kajsa.Sigvardsson@malmo.se

Här hittar du pedagoger i Malmö som bloggar om sin lärarvardag – metodik och pedagogik, lyckat och misslyckat, sorg och glädje.

Det är här du kan komma i kontakt med kollegor på andra skolor runt om i Malmö. Bidra gärna till levande diskussioner genom att kommentera och ge feedback!

Vill du också blogga för Pedagog Malmö? Då gör du så här.
För dig som har blivit tilldelad en blogg finns instruktionfilmer och lathundar här.

Vad är en blogg?
En blogg är en webbsida på nätet där du skriver ner tankar, berättar en historia och publicerar bilder. Genom bloggens kommentarfält får du kontakt med och respons från dina läsare.

Hur bloggar man?
Man använder sig av ett bloggverktyg som du kommer åt via internet. Du behöver inte installera någon programvara på din dator, utan går till en särskild hemsida där du loggar in. På så sätt kan du skriva inlägg till din blogg från vilken internetuppkopplad dator som helst.
På PedagogMalmö’s blogghjälp hittar du lathundar med text och bild, instruktionsfilmer samt bloggtips för hur du bloggar på Pedagog Malmö. Behöver du mer stöd kan du ringa vår supporthjälp.

Vad ska det vara för innehåll i bloggen?
När du bloggar för Pedagog Malmö ska bloggen handla om pedagogik, skola och ditt arbete som pedagog/bibliotekarie. Målgruppen är kollegor. Syftet är att dela och diskutera pedagogiska tankar och erfarenheter. Det är inte en blogg för skolarbete tillsammans med dina elever. Inte heller en blogg för föräldrainformation. Fackliga frågor hänvisar vi till andra forum som är avsedda för det.

Vem får blogga på Pedagog Malmö?
Pedagogisk skolpersonal i Malmö, i alla skolformer från förskola till vuxenutbildning i kommunala skolor och friskolor, som följer vår bloggpolicy. (se längre ner)
Pedagog Malmö är ingen bloggportal, redaktionen bedömer vilka bloggar som är aktuella att publiceras på Pedagog Malmö.

Att blogga är att kommunicera
På Pedagog Malmös blogg ska du uppdatera din blogg regelbundet, gärna minst en gång i månaden. Du ansvarar även för att moderera (kontrollera) inkomna kommentarer till dina inlägg.

Bilder
Vi vill att du använder bilder i dina blogginlägg. Det bidrar till att göra din artikel enklare att ta till sig. Enklast är det om du använder bilder som du har tagit själv. Andras bilder måste du ha rätt att publicera. Det finns flera bildbanker med så kallade CC bilder Creative Commons. Hänvisa alltid till fotografen i sådana fall. Om du har bilder från skolan och klassrummet med till exempel elever. Tänk på personuppgiftslagen, målsmän till barn under 18 år måste godkänna (skriftligt) att bilder på deras barn publiceras. PUL-blankett hittar du här.

Länka
Länka gärna i dina blogginlägg; till kollegor, tidningsartiklar, andra blogginlägg hos Pedagog Malmö och annat intressant på nätet.

Hur gör jag om jag vill börja blogga på Pedagog Malmö?
Skicka ett mejl till redaktionen och berätta lite om dig själv och vad du vill blogga om. Vi hjälper dig att komma igång, sedan sköter du bloggen på egen hand.

BloggPolicy

Regler för dig som bloggar på Pedagog Malmö

1. Pedagog Malmö äger rätten att agera på inlägg som på något vis skapar problem här. Vi strävar efter att ha högt i tak och agerar endast när det behövs.

2. Du är själv ansvarig för det du skriver eller laddar upp på webbplatseb och du måste följa våra regler och villkor. Det är du som har upphovsrätten till det material du skriver eller laddar upp.

3. Du får inte skriva inlägg eller publicera material som strider mot svensk lag. Du får inte förtala, smäda, trakassera, diskriminera, förfölja eller hota andra eller på något annat sätt kränka andras rättigheter.

4. Använd egna ord eller bilder. Du får inte göra intrång i annans upphovsrätt. Bilder och filmer kräver extra eftertanke. Läs mer om Upphovsrätt på Skolverkets webbplats Kolla Källan.

5. Personuppgiftslagen. Tänk på att om du ska publicera bilder på någon annan än dig själv krävs samtycke enligt personuppgiftslagen. Läs mer här. Läs mer om PUL på Skolverkets webbplats Kolla Källan.

6. Du får inte göra reklam för eget eller andras företag som säljer kommersiella produkter eller tjänster. Däremot får du tipsa om enskilda produkter såsom litteratur, material och programvaror som är tänkt att användas i ett pedagogiskt sammanhang.

7. Du får inte skapa en falsk identitet i syfte att vilseleda andra.

8. På bloggen är du också ansvarig för kommentarerna. Du ska moderera och ta bort olagliga eller olämpliga kommentarer.

9. Att blogga är att publicera. Du ska uppdatera din blogg regelbundet.

10. Om du varit inaktiv i 12 månader eller mer kommer vi att fråga dig om du vill fortsätta blogga. Vid inaktivitet på 18 månader eller mer förbehåller vi oss rätten att ta bort din användare och dina inlägg på Pedagog Malmö.

11. Informera din chef om att du bloggar för Pedagog Malmö.

Blogghjälp

Instruktioner och hjälp i form av lathundar, instruktionsfilmer och bloggtips hittar du här.

Logga in

Gå till och ladda sidan:
malmo.se/pedagogmalmo

När sidan har laddats kan du lägga till login i slutet av adressen
(den egentliga adressen är: webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/login )

Profil

När du loggat in kan du ställa in din profil. gå in i Adminpanelen:

Viktigt! Scrolla till nedersta delen av sidan. Där hittar du en avdelning som heter ”Om dig själv”. Skriv en kort biografi där du berättar om var du jobbar och om dina pedagogiska intressen. Denna beskrivning av dig själv kommer att visas när man går in på din blogg.

Fyll i Namn, Förnamn och Efternamn. Ställ in ”Visa namn offentligt som” till att visa ditt fullständiga namn.

Glöm inte att klicka på Uppdatera profil längst ner på sidan.

För support och frågor ring:
040 – 34 31 21
eller mejla:
pedagogmalmo@malmo.se

Skapa blogginlägg

När du loggat in hamnar du på startsidan Panel, klicka på Inlägg i menyn till vänster.

Klicka på knappen Skapa nytt, eller välj Skapa nytt i menyn.

Ange rubrik, och skapa ditt inlägg med hjälp av editorn. Tänk på att det finns en gräns på 5 Mb för mediafiler/bilder/ljud/video som du kan föra över (filmer ser vi helst att ni lägger upp via vår youtube-kanal och bäddar in).

OBS! Alla inlägg som skapas måste ha en infogad bild, samt en angiven ”utvald bild” (se nedan). Detta pga av hur flödena ser ut på webbplatsen, vi vill inte att det ska finnas ”tomma” bilder bland flödena över blogginläggen. Dessutom lättar bilder upp intrycket och gör att texterna inte känns så ”tunga”. Om du känner dig osäker gällande bilder kan du kontakta redaktionen för hjälp och tips.

Utvald bild

”Utvald bild” är den bild som visas i listan över alla dina blogginlägg. Om du har flera bilder i ditt inlägg kan du här välja vilken av bilderna som ska vara ”utvald”. Om den beskärs konstigt kan du också här manuellt ställa in hur den ska visas i listan.

Kategorier – Viktigt!

Ute i högermenyn bör du lägga till kategorier, bocka gärna för flera om ditt inlägg berör olika områden. Detta gör att ditt blogginlägg kommer att dyka upp på ”rätt” ställen, t.ex. när man läser blogginlägg från andra användare i samma kategorier så länkas automatiskt till ”liknande” blogginlägg. Det underlättar också för användare som gör sökningar eller letar i de olika kategorierna.

Inläggsetiketter

Inläggsetiketter är lite ”friare” än kategorier, lägg gärna till etiketter om det du skriver berör något som är av särskilt intresse eller kanske dagsaktuellt. Alla etiketter som redan finns i systemet får du gärna ”återanvända”. Du kan välja från de mest använda, eller skriva in nya själv. När du skriver in nytt så visas liknande etiketter utifrån stavning, använd gärna de som redan finns om du tycker att de passar, det gör det enklare för de som läser att hitta runt bland era blogginlägg.

Publicera ditt blogginlägg genom att klicka på knappen Publicera.

Temabloggar

Använd endast denna funktion om du verkligen har uppdraget att skriva för en temablogg!

Om blogginlägget du gjort inte är ”personligt” utan hör hemma i en temablogg så bockar du för den temablogg som inlägget ska hamna i, och som du enligt överenskommelse har tillåtelse att publicera för. Du ska endast bocka för en temablogg (det går att bocka för flera, men är inte att rekommendera eftersom systemet endast kan hantera ett inlägg som tillhörande en temablogg).

För support och frågor ring:
040 – 34 31 21
eller mejla:
pedagogmalmo@malmo.se

Här hittar du pedagoger i Malmö som bloggar om sin lärarvardag – metodik och pedagogik, lyckat och misslyckat, sorg och glädje.

Det är här du kan komma i kontakt med kollegor på andra skolor runt om i Malmö. Bidra gärna till levande diskussioner genom att kommentera och ge feedback!

Vill du också blogga för Pedagog Malmö? Då gör du så här.
För dig som har blivit tilldelad en blogg finns instruktionfilmer och lathundar här.